Grönare jul

Här kommer några små tips på ett grönare julbord – bra för både hälsan och miljön!

Vitkåls- och morotssallad med apelsin och rostade solroskärnor. Tips för att mjuka upp vitkålen: finriv och knåda den med lite salt, eller koka upp dressingen, häll den het över den rivna/strimlade vitkålen och låt svalna. Blanda vitkål, rivna eller strimlade (med potatisskalaren) morötter med en dressing gjord på olja, vinäger(vitvin-, balsam- eller äppelcider-), citronsaft, apelsinjuice, en nypa av vardera salt och socker (eller honung). Strössla över apelsinbitar och rostade solrosfröer. Det går även utmärkt att använda valnötter istället och att lägga till russin.

Grönkålssallad. Riv grönkålen i bitar och knåda den i en dressing av olja, citronsaft, lite honung, eventuellt lite apelsinjuice och en nypa salt och peppar. Strössla över valfria ingredienser tex äppelbitar, russin, apelsinbitar, fetaost, granatäppelkärnor, strimlad rödlök och/eller (rostade) valnötter.

Rödkålssallad. Gör ungefär som i de övre recepten men byt ut grönkålen, vitkålen eller morötterna mot rödkål.

Coleslaw: Gör en coleslaw på vitkål, morötter och rödlök, eller kanske på rödkål, äpple och rödlök? Jag byter gärna ut en del av creme-fraichen mot matlagningsyoghurt så känns den lite fräschare.

Jag är helt omöjlig på att följa och komma ihåg recept och slänger nästan alltid ihop ingredienserna på en höft, så därför blir det tyvärr inte mer detaljerat än så här. Det får vara upp till kocken att prova och smaka sig fram.  Men nu kommer det äntligen ett riktigt recept!:

Marockansk morotssallad: Gör en dressing på saft och rivet skal från 1/2 ekologisk apelsin, 2 msk citronsaft, 4 msk olivolja, 1 riven vitlöksklyfta, 1 tsk flytande honung (värm vanlig honung) och lite flingsalt. Riv 4-5 morötter, blanda med 1 tsk mald spiskummin, 1/2 tsk mald kanel, myntablad och bladkoriander, häll över dressingen. Klart!

Alla dessa sallader står sig bra flera dagar i kylskåp, men vänta med att tillsätta frukt, nötter, ost mm till serveringstillfället.

Hemmagjorda köttbullar kan drygas ut med finrivna morötter och jag skulle tro att det vore gott med (honungs- och ingefärs-)ugnsrostade palsternackor och morötter till julbordet. Vill man ta det ett steg längre finns det massor av recept på ”julskinka” av griljerad kålrot eller vegetariska ”kött”bullar tex. Annars kan det räcka med att ta lite mer av Janssons och rödbetssallad tex, till förmån för korvar och skinka, så blir det genast lite mer hållbart på tallriken.

När julmaten är uttjatad men det fortfarande känns inspirerande med buffé, (kanske på annandagen?), så släng ett öga på olika recept från tex Indien och Libanon. Där brukar det finnas mycket smakrika vegetariska rätter att utforska.

Ett annat tips är att sätta igång att grodda och skotta för att ha klimatsmart färskt grönt till jul!

 

 

Annonser

Hållbar jul

Julklappspåsar istället för julklappspapper

Nu står julen för dörren. Kanske en tid av umgänge, mys och god mat, kanske en tid av stress, överkonsumtion och alldeles för mycket sötsaker? Definitivt ett tillfälle att fundera kring vad som är viktigt på riktigt och att ta ett steg, eller två, mot lite mer hållbara vanor. Både miljömässigt och personligt hållbara. Här kommer några tips, fyll gärna på med fler!

Julklapparna: Varför ger vi julklappar? För mig handlar det om skapa förväntan och glädje, och att visa omtanke och kärlek. Kanske finns det andra sätt än att dränera sig själv (och plånboken) i stressen att hitta den perfekta julklappen? Ett litet personligt handskrivet kort om varför just den personen är så fantastisk och älskad? Ge bort av sin tid – göra en mysig utflykt tillsammans, fika i lugn och ro med fullt fokus, eller ge ett ”presentkort” på något personen behöver hjälp med? Eller skänk en gåva till de som verkligen behöver istället – rent vatten, skolmaterial eller säker förlossning via Plan tex. Ett gåvobevis och en varm kram kan räcka gott åt de flesta av oss här i överflödens land.

Andra tips är att ge bort en upplevelse såsom ett teaterbesök, eller förbrukningsvaror som fina matvaror eller hygienartiklar (som man vet att personen ifråga verkligen använder, annars faller vitsen med det hela!). Eller kanske diskborstar i trä, fruktpåsar i tyg eller andra produkter som bidrar till ett lite mer hållbart liv? Den som har tid och lust kanske kan skapa sina egna julklappar, såsom en trave hembakade knäckebröd, hemgjord hudsalva (smält 80% ekologisk kokosolja med 20% annan olja, tex rapsolja, låt svalna och vispa med elvisp när det börjat stelna, häll upp i små burkar – klart!) eller sköna vetekuddar.

Känns det för stort och svårt att ställa om hela julklappsplanen, så börja med att byta ut någon julklapp mot ett mer hållbart alternativ. Eller skala helt enkelt bara ner mängden julklappar, särskilt de med låg förväntad livslängd och användning. Fundera kring möjligheten att handla begagnat och skänk själv vidare fina saker som inte används – kanske kan de bli omtycka, klimatsmarta julklappar till någon annan?

Julklappspapper är en annan möjlighet att ta tag i. Jag har sytt paketpåsar i tyg, men det går lika bra att byta ut det vanliga julklappspapperet mot tidningspapper eller barnens teckningar på en del av paketen.

Julmaten: Det är så lätt att rada upp den ena maträtten efter den andra, av tradition och ohejdad vana, och sedan äta tills magen står i fyra hörn. Men även här tror jag det finns en vits med att fundera lite. Skala ner och ät ett julbord med de verkligt goda rätterna, satsa hellre pengarna på bra kvalitet och hållbarhet än på att äta rester i ända fram till nyårsafton, och lägg till lite mer grönt. Morots- och apelsinsallad eller grönkålssallad tex. Tänk likadant med sötsakerna – satsa på det som verkligen känns gott och njutbart. Laga och baka mer från grunden – om tid och ork finns vill säga. Stress, press och dåligt samvete är nog själva motsatsen till julstämning.

Och sist men inte minst kommer nu min ständiga pekpinne: välj eventuell julskinka med omsorg! (= svenskt)

Julstämningen: Kanske är vägen mot en mer miljömässigt hållbar jul också vägen mot en mer personligt hållbar jul? Lite mindre stress kring julklappar, lite mindre och nyttigare mat, lite mer fokus på relationer och umgänge än på prylar? Det är så lätt att se på julpyntet, paketen och maten som nyckeln till julstämningen, men jag tror det är värt att ställa sig frågan vad det verkligen är som skapar den där härliga känslan, vad just jag vill ha, eller inte vill ha, för att må bra – före, under och efter julen.

Vad är dina tips för att skapa ett mer hållbart firande?

Surdegen och brödbak

Jag tycker det ska vara enkelt att baka bröd. Surdeg kan vara en hel vetenskap, men det kan också vara ganska enkelt. Mata med mjöl och vatten, låta bubbla upp på diskbänken över dagen, eller natten, och sedan baka på den. Låta den stå i kylskåpet däremellan. Surdegsburken och degbunken diskar jag bara emellanåt – eftersom jag oftast bakar på enbart vatten, mjöl och lite gryner/fröer/kärnor så går det utmärkt att låta degen torka till, bara det står luftigt. För diska degbunkar är väl nåt av det tråkigaste!?

Bakar jag bröd med jäst tar jag alltid max hälften av det som står i receptet, oftast betydligt mindre och bakar på kall degvätska. Istället får degen jäsa längre och jag slipper passa så noga eftersom risken för överjäsning är mindre. Med ca 4 dl degvätska tar jag antingen ca 1/4 jäst och låter den jäsa 3-4 h, eller 1/10 och låter jäsa över dagen eller natten. Hinner jag inte ta hand om degen just då får den vara i kylskåpet, och behöver jag skynda på den lite ställer jag den varmt. Jag låter hellre degen anpassa sig till vardagslivet, än tvärtom, och ju smidigare bak desto fler hembakade bröd!

Brandlarmet går! Eller inte?

 

Brandlarmet ljuder. Men de flesta personer runt omkring dig reagerar inte, utan fortsätter lugnt med sitt. Skulle du stanna kvar eller rusa ut? Jag läste en intressant studie som undersökte det här och fann att majoriteten skulle stanna kvar. Vi gör som resten av flocken gör. Får ingen annan panik behöver nog inte vi heller ha det.

Kanske finns förklaringen till att vi inte agerar på klimathotet där? Alla runt oss fortsätta leva som om brandlarmet inte går. Vi fortsätter bli itutade att den ekonomiska tillväxten ska rädda vår välfärd, när det i själva verket är den som slår undan benen för oss. Den ekonomiska tillväxten som kräver att vi överkonsumerar. Den ekonomiska tillväxten som parasiterar på miljön och andra människor i andra delar av världen. Som sägs behövas för att skapa goda livsvillkor för fler men som läcker som ett såll, rakt ner i fickorna på de rika som vill bli ännu rikare.

Eller är det kanske så att brandlarmet faktiskt inte går? Vi märker att det luktar lite rök, men brandlarmet är avstängt. För att undvika panik, för att folk ska stanna kvar i lokalen och fortsätta konsumera. För välfärdens skull. Välfärd to the bitter end.

Snokägg

Dessa rester av snokägg, och väldigt många fler, hittade jag i gödselstacken när jag hämtade spån att täcka med under bärbuskarna. Snokar är beroende av den lite varmare miljön en färsk gödselstack kan erbjuda för att kunna kläcka fram sina ungar. Tydligen är de världens nordligaste äggläggande orm! Och tricket är just att de nyttjar värmen från gödsel som brinner. Förr fanns det små gödselstackar både här och var, men nu är det mer sällsynt vilket har gjort det svårare för snoken. Det är en harmlös orm som har sin roll i ekosystemet så för mig får den gärna använda min gödselstack som barnkammare, eller förlossningsrum, eller vad man nu ska kalla det. Av den anledningen försöker vi undvika att tömma gödselstacken under sommaren och en bit in på hösten. Men trots detta får jag väl erkänna att jag instinktivt blir rädd när jag får syn på dem!

Bäddat för vintern

Nu är trädgårdslanden inbäddade i gammalt hö, halm och höstlöv. Täckningen syftar till att minska näringsläckaget, hindra ogräset, hålla lagom fuktigt och ge mina medhjälpare i jorden en mysig miljö och en massa god mat i vinter. När jag lyfter undan täcket i vår kommer mycket ha förmultnat och jorden under kommer vara underbart mörk, myllig och levande. Längtar! Det känns nästan som att öppna paket på julafton, förväntansfullt och nyfiket, att kika under täcket efter en lång mörk vinter.

Vinterbroccolin fick flytta in i kaninburen, eller snarare så fick kaninburen flytta till broccolin och en del av persiljan är skyddad med nät. Det är grönkålen som är kvar att hägna in, sen är jag redo för rådjursinvasionen. Natten efter att första snön fallit brukar nämligen trädgården vara länsad på allt grönt, men i år har jag förberett mig och har dessutom ett reservlager med diverse grönsaker väl skyddat i växthuset. Så länge hönsen som bor där i vinter håller sig på rätt sida nätet vill säga!