Tomater, tomater….

Massor av tomater! Över 50 plantor och 10 olika sorter. Röda, svarta, gula. Körsbär, plommon, ”vanliga” och bifftomater. Dessutom 5 sorters chili, ett par parikasorter, aubergine, physalis, några olika meloner och ett antal plantor av olika sorters gurkor. Det mesta av detta och några basilikaplantor är nu äntligen utplanterat i de nya odlingslådorna i vårt 120 kvm stora bågväxthus. Nu håller vi tummarna för att de ska trivas och växa så det knakar, så vi både får till självförsörjning och lite försäljning!

Många meter nya odlingsbäddar

24 meter nya odlingsbäddar längs med långsidorna på växthuset, där det ska växa pumpor, sommar- och vintersquash, majs och gurkor. Jorden i bäddarna är täckta med gräs för att minska näringsläckaget, minska avdunstningen och därmed vattningsbehovet, och för att skapa en skyddad miljö för mikroliv och rötter. Förutom att stenarna är snygga och håller växthusplasten och jorden på plats, så kommer de förhoppningsvis fungera lite som värmemagasin när kylan smyger sig på i höst.

22 meter nya bäddar längs långsidorna inne i växthuset är snart klara. Lådan på bilden är i skrivande stund färdigfylld, men det återstår några meter att fylla i motstående odlingslåda. Även dessa ska jag täcka med gräs när jag har planterat. Här syns även en del av konstruktionen på växthuset – bågarna står på markskruv och gamla begagnade takplåtar fungerar som skyddande låga väggar längs långsidorna. Gavlarna är byggda i trä, liksom de invändiga lådorna. Härligt när det går framåt i projekten, även om det nästan aldrig går så snabbt och smidigt i verkligheten som i mitt huvud!

Vad är en klimatsmart trädgård?

Jag vill skapa en klimatsmart trädgård, men vad innebär det egentligen? Det här jobbar jag efter:

  • Odling av nyttoväxter – en trädgård som producerar är klimatsmart. Inga transporter, inga förpackningar, mindre svinn och full koll på hur maten producerats. Dessutom fantastiskt gott med nyskördade grönsaker, och det finns så många fler sorter att välja på! Man behöver inte satsa på full självförsörjning – allt som produceras är bra, om det så är några sockerärtor i en kruka. Mitt mål är att odla mängder med grönsaker, kryddor, frukt och bär.
  • Odling av perenner –  kryddor, rabarber, sparris, jordgubbar, samt träd och buskar som ger frukt och bär, men även bladväxter som rankspenat och trädgårdssyra. De här växterna kräver betydligt mindre skötsel när de etablerat sig, de får ofta djupa rötter som drar upp näring lång nerifrån och jorden behöver inte grävas vilket gör att den binder kol bättre.
  • Ta tillvara det som finns – dels att odla de grönsaker vi äter, dels äta de grönsaker som odlas. Det kan kräva lite kreativitet i köket. Dessutom finns det många ogräs och vilda växter som är goda att äta – den mest lättodlade mat man kan tänka sig!
  • Vatten – ta tillvara regnvatten. Minska vattenbehovet genom täckodling, genom att inte klema bort växterna för mycket utan tvinga dem att utveckla kraftiga rötter, genom att punktbevattna, placera jorden så att vatten hamnar rätt och inte skvalar av osv. Här har jag mycket kvar att jobba med – jag vill skapa ett system för tillvaratagande av regnvatten från alla tak, skapa vattenförvaring som är skyddat från algbeväxning och mygglarver, och göra det lätt att distribuera vattnet vidare till odlingarna (helst utan att använda el, men där kanske jag får backa lite). Nu i vattenbristens tid är vatten en extra viktig fråga! Men jag vill också planera för skyfall och stora vattenmängder – vart ska vattnet ta vägen om (när?) det blir blötår?
  • Jord – jorden behöver maskar, mikroorganismer och svampmycel för att må bra. Täckodling är toppen eftersom det tillför näring och organiskt material, ger mat och arbete till jordens liv, minskar behovet av grävning (bra för jorden både på mikro- och makronivå), minskar vattenbehovet och ogräsrensningen. Tillförsel av organiskt material balanserar och förbättrar alla sorters jordar – vi använder den hästgödsel som ändå produceras på gården, gräs som vi slått, tidningar, gammal hö…. Skapa egen jord genom att kompostera det som produceras i trädgården och hushållet.
  • Biologisk mångfald – hjälp det vilda djur- och växtlivet. Dels för att bidra till den biologiska mångfalden, dels för att de kommer hjälpa tillbaka – kanske genom att fånga skadeinsekter eller bidra till pollineringen så vi får ökad produktion. Fågelholkar, buskage, gamla rishögar, död ved, vatten, nektarrika blommor, frukt och bär som får vara kvar på buskar och träd, ängsslåtter osv är sådant som kan bidra till ökad biologisk mångfald och ett rikare liv.
  • Tid – låt trädgården ta tid, det är ett livsprojekt. Ta tid att planera trädgården – vart är det som soligast, var smälter snön snabbast, var är det blötast, var vill vi röra oss och uppehålla oss i trädgården, var blåser det, vilka växter verkar trivas osv. Ta tid att bygga upp en bördig och frisk jord. Nya land kan skapas genom att man noga täcker ett område med tex tidningar och sedan gör en ”lasagne” – flera lager med olika organiska material som trädgården producerar eller som man kan ta tillvara på annat vis, en sk kompostlimpa. Plantera perenner och låt dem ta tid att etablera sig. Dela plantor, ta sticklingar, dra upp från frö, ta tillvara rotskott – sådant tar tid, men sparar andra resurser. I trädgårdsprogrammen blir trädgårdarna klara i ett kick, och även om det lockar såklart så får min trädgård vara en process.
  • Acceptans – det måste inte vara perfekt. I en trädgård kommer det finnas en del skadedjur, ogräs och grönsaker som aldrig tar sig riktigt. I min trädgård kommer jag alltid att få kämpa mot rotogräs, jag kommer aldrig ha en perfekt klippt gräsmatta, jag kommer nog aldrig känna mig färdigt i trädgården och kanske kommer jag aldrig kunna producera så mycket som jag skulle vilja. Men jag kommer ändå kunna ligga i hängmattan i sommar och blicka ut över en produktiv, och ganska klimatsmart, trädgård.

Falsk såbädd

Falsk såbädd är ett smart sätt att lura ogräset. Man gör iordning landet precis som om man hade sått – krattar, vattnar och lägger eventuellt på en fiberduk. Efter några veckor har stor del av ogräsfröna satt fart och kan enkelt rensas bort innan man sår sina fröer på riktigt. Perfekt om man har lite framförhållning!

Ny tid för trädgården

Nu är det ny tid för trädgården. Solrosor och andra fröställningar har fått vara kvar som övervintringsplatser och skydd för insekter, men nu har de gjort sitt.

Täckmaterialet, som skyddat jorden med tillhörande maskar under vintern, krattas bort för att jorden ska värmas upp snabbare, jag ska kunna rensa bort ogräs och snart även så. När sådderna har tagit sig ska täckmaterialet på igen – för att hålla jorden fuktig och lucker, skydda mot ogräs och mata jorden med gödsel och hummus.

Så, bort med det gamla….

… och in med det nya. Försådda plantor av bondbönor och sockerärtor är utplanterade under odlingsväv i skyddande pallkragar. Nu är frilandsodlingen igång!

Nu blommar sälgen!

Sälg är den trädart som förser flest olika fjärils- och insektsarter med mat, och det är den tidigaste. En blommande sälg kan säkra att insekter, som sedan kan pollinera våra fruktträd och bärbuskar, överlever våren. Har du en sälg så spara den! För den biologiska mångfaldens, binas och sommarens skördars skull.

Många olika sorters djur, svampar och lavar trivs på, eller till och med behöver, sälgen – levande eller död. Tydligen kan en spricka i en sälg även utgöra en skyddad plats för harsyra att växa på! Den här ombonad platsen hittade jag längst ner i trädgården häromdagen.