Det gångna och kommande året

Så här i nyårstider brukar det vara dags att summera det gångna året och planera det kommande. Under året som gått har vi hunnit med en hel del, men som vanligt inte allt vi planerade och som vanligt har vi också fått en del gjort som vi inte har planerat.

Vi har påbörjat två nya odlingsområden, ett på trädgården som är tänkt till buskar, perenner och kryddor i första hand, och ett vid stallet. Stommen till det kombinerade växt- och fähuset har kommit upp – har inte bestämt om det blir till får eller höns än. Vi har odlat mer än åren innan, har provat att odla i halm och har börjar sälja lite grönsaker. Vi har torkat och kokat in mera än tidigare och har påbörjat renoveringen av jordkällaren. Djurskaran har reducerats av olika anledningar, men det nya under året är att vi har kommit igång med genbanken för gotlandskaninerna och fått våra första ungar. Länsstyrelsen har varit här och vi har fått tips om hur vi kan öka den biologiska mångfalden med ängsmarker, strandängar och slyskog för hackspettar bland annat. Planerna för eget företagande här på gården har utvecklats, om än inte på något konkret sätt.

Kommande år vill vi göra fler land, få klart växthuset och odla ännu mer. Framförallt vill vi dra ut på odlingssäsongen, både på våren och hösten, samt odla mer rotfrukter. Sparris och fler kryddor står också på önskelistan. Jordkällaren ska bli klar är det tänkt. Sly ska tas ned vid gölarna för att gynna änderna. Vi ska börja använda ponnyn mer i arbetet på gården. Värphöns ska införskaffas, helst av lantras. (Våra dvärgkochin är fantastiskt söta och väldigt produktiva när det kommer till kycklingar, men det blir inte mycket ägg till oss…) Kanske blir det några fler djur – myskankor, kor, grisar, får eller en ny hund. Vi får väl se vad vi hinner. Huset behöver renovering också och stallet ska byggas ut lite…. Framförallt ska vi såklart hinna med våra barn!

Värme

15 grader i köket på morgonen (om vi har tur). På med kofta och tofflor och in med några pinnar i brasan. Nästan enbart eldning och solpaneler för värme och vatten, gör att vi har en elförbrukning som är långt under standard. Och mindre ska den bli. Energitjuvar ska hittas, lampor ska bytas ut och vi ska bli ännu bättre på att hugga och ta hand om veden i tid.

Huruvida det är miljövänligt att elda, eller inte, tvistas det om. Framförallt spelar det roll hur man eldar. Huruvida det är jobbigt att elda behöver man inte tvista om. Hugga ved, släpa veden in i vedboden, in i huset och in i brasan, sopa vedspill och aska, passa elden…. Värst är det när den vägrar ta sig. När man vill få upp lite värme innan man äntligen kan krypa till kojs, eller när man har bråttom iväg, och det bara krånglar….. (Vi har visserligen elpatron som back-up, men är man envis så är man)

Men sen. När det väl brinner. Vad kan mäta sig med spisvärmen och knastret från elden? Och att se lågorna dansa? Barnen sitter gärna framför brasan och bara tittar. Förut – när vi bodde riktigt litet och sov i nuvarande köket – då låg vi och såg på elden från sängen på kvällarna. Det kan jag sakna.

Blöjor

 

Är verkligen tygblöjor mer miljövänliga än ”vanliga” blöjor? De ska ju också tillverkas och sedan tvättas ofta, och kanske till och med torktumlas. Men åtminstone våra vikbara bomullsblöjor kan användas av många barn innan de slits ut och sedan kan de fortsätta tjänstgöra som städtrasor. En uppsättning sådana ersätter väldigt många engångsblöjor, vilket innebär en väldigt massa tillverkande, en väldigt massa transporter hit och dit, och en väldigt massa sopor som ska tas om hand. Man måste ju som sagt inte använda tygblöjor hela tiden, även om man väljer att prova.

Ännu mer miljövänligt är ju om man tillämpar EC eller blöjfri bebis – lär sig barnet signaler och inte använder blöja alls, eller bara ibland. Det här är något vi har varit intresserade av men inte lagt tillräckligt med energi på. Nu är yngsta dottern över året och ingen bebis längre, men å andra sidan börjar hon använda medvetna tecken och kissar ganska sällan så det kanske är läge att börja pröva lite mer? Här och här kan man läsa mer om EC.

Köpstopp

Eller kanske snarare köpbegränsning….. Antingen får man i princip enbart handla mat och vissa förbrukningsartiklar under ett helt år. Eller så kör man en light-version. Vi har haft köpbegränsning i 3 månader i taget och med vissa saker till barnen som tillåtna att handla. Vi har inte orkat och velat mer. Men ju svårare man gör det för sig desto mer påverkas man så klart – under tiden, men framförallt efteråt tror jag.

Nu är det nog snart dags igen. Då gäller det att planera. Vad är tillåtet att handla? Vilken mat vi vill? Vilka förbrukningsartiklar vi vill? Enbart nödvändiga kläder som vinterhandskar, eller inte det heller? Får vi handla second hand? Pinaler som ska underlätta att göra, eller göra om, saker själv, tex knappar och sytråd? Hur gör vi med presenter? Får vi förutse några grejer vi kommer att behöva de närmsta månaderna och undanta dom eller köpa innan vi börjar? Får vi köpa saker till odlingarna, djuren eller till renoveringen?

Det kan också vara bra att fundera på vad som kommer att bli svårast och hur man kan underlätta det för sig. Vad kan man göra själv? Vilka verktyg behövs till det? Vad ska man göra om sötsuget sätter in om man inte får köpa godis tex? Vad gör man om man blir bjuden på bröllop och inte får köpa en klänning? Under vilka förutsättningar är det ok att inte fullfölja köpstoppet? Och kanske framförallt – vad ska man få för belöning när man har klarat det?!

 

 

 

Böcker

 

Jag älskar böcker. Just nu blir det mest barnböcker och fakta- eller inspirationsböcker, men det är gott nog. När vi går till biblioteket är det som att gå in i en skattkammare, det är bara att frossa, att välja och vraka, inspireras av nya oväntade böcker, och prova sådant man kanske är tveksam till. Sen går vi därifrån med en kasse full av skatter att utforska. En del visar sig vara en fullträff och en del är inte fullt så bra, men det gör ingenting. Det är bara att lämna igen och låna något annat. Ett miljövänligt tidsfördriv, en möjlighet att lära sig nya saker, ett billigt sätt att underhålla barnen på och en källa till mysiga lässtunder tillsammans. Det är så bra att biblioteken finns!

Julklappstips

Några julklappstips så här de sista dagarna inför jul:

Ge bort en upplevelse tex biobesök, teater, ett besök i badhuset eller varför inte en lek-dag i sann Farbror Melker-anda? (kan bytas ut mot umgängesdag till äldre barn eller vuxna)

Ge bort förbrukningsartiklar tex något fint att äta, handkräm eller något annat du VET att mottagaren använder och uppskattar. Ekologiskt, fairtrade-märkt, närproducerat eller hantverksmässigt höjer värdet på flera plan. (Kan finnas i den vanliga mataffären om man inte hinner springa runt och leta, Konsum här i Vimmerby har några fina hyllor tex)

Ge bort gåvor via tex Unicef eller Plan Sverige. Elektroniskt gåvobevis får man direkt. Gör gott där det verkligen behövs.

Barn och välgörenhet

Kan man ge barn en välgörenhetsgåva i julklapp? Jag tror faktiskt det. Bara man visar och förklarar hur andra barn kan ha det i världen och vad gåvan gör för nytta. I lugn och ro, så barnet hinner förstå . Vad ett träd, en get eller skolgång spelar för roll i en värld där det inte är självklart att få äta sig mätt.

Vi har funderat på fadderbarn ett tag. Det kanske är dags nu? Ge ett annat barn ett lite bättre liv. Ge våra barn mer medmänsklighet, ett större perspektiv på livet och en känsla av att faktiskt kunna göra något. Jag vet att åtminstone äldsta dottern skulle förstå och bli väldigt glad och stolt.

Termometer

 

En digital stektermometer kanske är en onödig elektronikpryl, men i detta hushåll förtjänar den sitt levebröd. Utan den skulle jag nog inte orka baka allt bröd själv och definitivt inte våga prova egna recept. Nu går alla överblivna grötrester ner i en bröddeg som jag sedan höftar till med surdeg, kanske lite jäst, mjöl, fröer och vatten tills den känns bra. Utan termometern hade jag behövt ha stenkoll på gräddningen (vilket jag inte klarar med 3 barn och en allmänt rörig vardag) och ändå fått degiga bröd var och varannan gång. Och sedan hade jag köpt bröd på Konsum var och varannan gång. Garanterat.

Nu i jultider har jag dessutom insett nyttan av den vid kola- och knäckkok! Fantastiskt bra att slippa hålla på med kulprov hela tiden och fantastiskt bra att få till kolor som inspirerar till ännu mer godistillverkning. Misslyckade resultat tar lätt knäcken på kreativitetet och orken!

Nya upptäckten var kolor gjorda av riktiga bär. 1 dl passerade bär tex hallon, 0,5 msk pressad citron, 1,5 dl grädde, 2,5 dl socker, 1 msk sirap. Blanda och låt sjuda utan lock till 121 grader eller tills det klarar kulprovet. (Rör inte för mycket.) Häll upp och låt stelna. Klart!

Ta tid

Förändring tar tid. Måste få ta tid, för att ha större chans att bli bestående. Ibland känns det som vi inte har kommit någonstans mot ett mer medvetet, miljövänligt och hälsosamt liv. Vi handlar fortfarande alldeles för mycket, kör bil för mycket, slänger för mycket…. Men ser vi tillbaka, hur vi levde och kanske framförallt hur vi tänkte, för att antal år sedan – då märker vi att vi faktiskt har förändrats tex så här eller så här. På gott och ont. Gott för miljön och på många plan även för oss, men visst kan man sakna att kunna gå och handla alldeles obekymrat eller njuta av maten på en restaurang utan att fundera på var den kommer ifrån….

För oss gäller det att skynda långsamt för att inte känna att det blir för stor börda eller begränsning. Så vi hinner med att ändra vanor, ”smaklökar”, tankesätt, livsmönster och hitta nya sätt. Det är lättare att vara kreativ om man inte samtidigt känner sig stressad av allt annat man borde göra eller tyngs av dåligt samvete för vad man inte gör. Man måste vara snäll mot sig själv också, och periodvis finns inte orken eller tiden att göra allt man vill. Tids nog ska vi cykla ännu mer, köpa mindre mängd förpackningar att slänga, ta tillvara och återanvända mer, handla mindre… Tids nog.

Omslagspapper…

..är ju aktuellt i dessa tider. Vackert och roligt. Men mycket produktion, mycket transporter och mycket sopor…. Alternativen kan vara att slå in paketen i tidningspapper, barnens teckningar eller i små påsar och askar som man kan köpa eller göra själv och sedan återanvända. Här ger Maria några tips på alternativa paketinslagningar, till exempel att sy enkla paketpåsar av loppisfyndat tyg. Riktigt smart!