Adventskalender

Tildas Trix och Ekofix har startat en väldigt rolig och miljövänlig adventskalender och Ett Eko har fått äran att vara lucka nr 14 – tack för det! Då kan jag passa på att tacka alla som läser, nya som gamla. Det är jätteroligt att ni är här, och vill ni lämna en kommentar blir jag ännu gladare! Ni får gärna botanisera bland äldre inlägg – jag har skrivit om bland annat att ha med barn vid slakt, tygblöjor, vår lådcykel och att sova tillsammans. Jag läser kommentarer även från sådana inlägg. Finns det önskemål om vad jag ska skriva om – fram med det!

Funderar på om man kan använda Tildas adventskalenderkoncept IRL? Ge bort ekotips, roliga historier eller fina bilder i kalendern på jobbets fikarum tex? Sagokalendrar till barn finns redan, men man kanske kan ge något annat som inte är prylar? Jag får väl fundera till nästa år och återkomma med mer tips då.

Kläder

 

Vi får massor av kläder från släktingar, vänner och bekanta. Barnkläder, urvuxet, felköpt, bortsorterat… Hur bra som helst! Självklart skänker vi även själva vidare kläder vi inte behöver, om inte annat så till second hand. Andrahands-kläder är bra både för miljön och plånboken, men även för hälsan då en del av alla kemikalier som använts vid framställningen har hunnit tvättas bort.

Behöver vi nya kläder tittar vi först igenom garderoberna – ibland finns faktiskt det vi behöver, kanske i en annan tappning än vi först tänkte. Är det inte akut väntar vi – ibland visar det sig att någon annan har just det plagget över, ibland inser vi att behovet inte var så stort.

Behöver vi ändå handla vänder vi oss först till second hand.  Tyvärr är inte alla second hand-butiker jätteroliga, men Busfrö Nytt och Bytt i Västervik är att rekommendera för barn- och damkläder! Bästa strategien för second hand är att ha koll ganska ofta och handla de plagg och skor man vet att man kommer att behöva framöver – att leta perfekta kläder när läget är akut är nästan dömt att misslyckas.

Basplagg och underkläder köper vi nytt och försöker då välja miljömärkta produkter i bomull, ull eller bambu. Ofta blir det även skor och ytterplagg, och ibland något annat plagg, om vi inte har turen att hitta begagnat. Det gäller att försöka hitta kvalitet (kan vara ett problem när plånboken är begränsande) och kläder som inte blir omoderna efter sisådär femton minuter- en kvart.

I takt med mindre plånbok och mer medvetenhet om kläders effekt på miljön, har jag blivit bättre på att lappa och laga. Men när jag misslyckades med dragkedjan på bilden för 5:e gången – då var det nära att jackan hamnade i soporna!

Plast i köket

 

Jag kontrollerade mina relativt nyinköpta köksredskap i plast. Samtliga märkta med nr 7. Samtliga kommer att kasseras. Samtliga kommer att ersättas av dito i rostfritt eller trä. Varför köpte jag inte det från början?! Har faktiskt ingen vettig förklaring utom ren dumsnålhet. Nu blir det bara en minusutgift både för miljön och plånboken.

Plast märkt 7 bör inte användas. Även nr 3 och 6 ska man passa sig för. Nr 1 slinker igenom (våra matlådor), medan 2, 4 och 5 anses vara minst farliga. Kolla här för mer info om vad det är för plaster.

Skålen på bilden är av glas med platt lock, och är ett arvegods från min mormor. Förutom att man kan laga mat i ugnen med den, eller använda både lock och skål som uppläggningsfat så är den perfekt för att förvara matrester i kylskåpet. Fler liknande glas-skålar (second hand?), några nya redskap och framöver även alternativ till vispskålar och matlådor  i plast- sedan kan vi nog vara rätt så nöjda med köket.

Lita inte på mjölet

 

På tal om bakning – lita aldrig på måttangivelser för mjöl. Viktmått är säkrare än tex decilitermått, men det viktigaste är att mjöl beter sig olika. Olika sorter, olika grovt malet och ekologiskt eller inte, spelar roll för hur surdegen mår och hur mycket mjöl degen vill ha. Man får prova sig fram helt enkelt.

Kalljäst

2 006

Kalljäst saffransbröd. Jag bakar ihop degen med endast ca 10 gr jäst istället för 50 gr och ibland även kall degvätska, in i kylskåpet över natten (eller dagen om jag vill baka på kvällen) och sedan är det bara att börja rulla lussekatter när man har tid. Har degen jäst för lite får den stå i rumsvärmen en stund till,  vill man ha den kortare tid i kylen kan man ta mer jäst eller ljummen degvätska. Smidigt!

Sopsortera

 

Bor man trångt, som vi, kan det vara svårt att få plats med ett helt sopsorteringssystem inne. Lösningen för oss blev att lägga allt i en och samma låda. Smidigt och bra. Visst får vi åka till återvinningsstationen lite oftare, men det är inget problem. Ofta blir det till ett spännande projekt där barnen springer mellan containrarna för att titta på instruktionsbilderna och klura ut vad som ska ligga vart. Roligt och lärorikt. (För mig med faktiskt, en del var inte så självklart som jag trodde).

Det som ska utvecklas (borde göra det direkt, eller egentligen för några år sedan) är att ha en speciell påse för plastpåsar och småplast tex korkar – det skulle underlätta. Varför är det ibland så svårt att ta tag i sådana där småprojekt?! Vi har i alla fall redan speciella påsar för batterier och lampor, burkar med rester och papper som ska till komposten, en låda med tidningar som ska brännas, en kasse i garderoben för kläder på väg till second hand och en plats i förrådet åt prylar som ska till stora återvinningscentralen. Mycket är det som ska sorteras!

Gotlandskaniner

Lantraser är djur som bevarats så som de var förr i tiden. När funktion och tålighet var viktigare är utseende och onaturligt stor produktion. När det fanns en naturlig variation och mångfald inom samma djurras. Djur som nästan konkurrerats ut av framavlade, vackra eller högproducerande artfränder. Dessa djur är viktiga att spara för att behålla som genbank.

Än så länge har vi enbart kaniner som är anslutna till genbank, men fler djur ska det bli. Kaniner som avlas på för att de är lättfödda, lätthanterliga, tåliga och sköter sina ungar väl – inte för att de är vackra, ger mycket kött på kort tid, har en speciell päls eller någon annan egenskap vi vill åt, på bekostnad av djurets välmående och funktion. Helt vanliga gamla bondkaniner, fast dokumenterat avlade utan inblandning av andra raser.

Kanske kommer vi ditän att vi får ungar över, ungar som inte går att sälja eller som har egenskaper som gör att de inte bör avlas på. Då är tanken att vi ska äta upp dom och använda skinnet. Det tar emot, men förnuftet säger att det är bättre att äta ett djur som fötts upp och slaktats på ett humant sätt (även om det är väldigt gulligt), än att äta broilerskyckling som man inte vill veta hur den haft det under sin levnad och död. Smaken ska tydligen vara väldigt lik. Jag återkommer om och när vi har smakat.

 

Bygga holkar

 

Holkar i träden ger ett fantastiskt liv på sommaren, och bra skydd till småfåglarna på vintern.

Hoppas vi kan få ordning på snickeriet under vintern och hinna bygga några fler holkar att hänga upp. Gärna specialholkar till trädkrypare, svalor och småmesar. Kanske ett höghus? Eller ett nyckelpigebo att sätta i odlingarna som bekämpning mot bladlöss?

En fågelholk kan ju även vara ett julklappstips så här i december! Det är bäst att sätta upp holkarna höst eller vintertid för att de ska hinna smälta in och bli mer attraktiva bostäder till våren. Julklapp med glädje för fler!

Mer eko

Funderade på 3 saker jag vill förändra för att kunna leva mer eko:

  1. Byta ut schampot till något mer miljövänligt alternativt prova no poo. Har börjat med att glesa ut tvättarna.
  2. Minska plasten i köket. Har börjat förvara en del mat i glaskarotten jag ärvde från mormor, och är på jakt efter fler liknande på second hand. Borde byta ut hela samlingen matlådor till nya i plåt, men det får väl bli när vi har en slant över. Så länge ska jag absolut inte vara lat och värma maten i lådorna, utan på tallriken. (Ämnen från plasten frisätts i större mängd av värmen).
  3. Bli bättre på att äta mer grönsaker under vintersäsongen, just nu känns det ganska krystat. Rotfrukter och kål är i säsong, men sen då? Det tar emot med odlat-långt-bort-ifrån-grönsaker. Jag har läst på en hel del om ämnet, men fortfarande blir jag alldeles rådvill när jag står i affären och ska handla. Ska ha med den här aspekten när vi planerar odling och förädling nästa säsong.

Det räckte där, har nog att göra hela vintern med den listan. Det blev ganska omfattande punkter, de lite snabbare åtgärderna har jag gjort, eller kanske glömt bort…

Vilka 3 områden skulle ni vilja förändra för att leva mer eko?

Gjutjärn

Stekpanna och gryta i gjutjärn. Älskar dom. Visst använder vi mer smör att steka i, men smör är jag inte rädd för. Däremot flagorna som släppte i vår teflonpanna… (även om livsmedelsverket säger att det inte är farligt). Vet ni att man inte ska ha en fågel i köket när man steker i teflon? Bränner man vid det kan fågeln dö av gaserna som bildas.

Nu varken är, eller har, vi fåglar, men teflonpannan är väck. Dessutom ser soppor och grytor extra mustiga och gedigna ut i en gjutjärnsgryta!