Grodda och skotta

Ett gott och väldigt nyttigt, om än lite pyssligt, alternativ till den inte så miljövänliga salladen så här års är att grodda. Det mesta går att grodda – mungbönor, solrosor, kikärtor, alfalfa…. Sådant man hittar i torkad form i vanliga mataffärer. Det är bara att botanisera och prova sig fram. En del ärtor och bönor, tex kikärtor, bör man tillaga innan man äter dom, och då kan de passa bra i tex en gryta. Andra kan man äta direkt på smörgåsen eller i salladen.

Lägg fröna i blöt i en stor glasburk några timmar – 4-6 h för små frön som alfalfa, gärna 12 h för större frön och ärtor/bönor. Sätt sedan på ett finmaskigt tyg eller nät (myggnät/nylonstrumpa eller dyl) och fäst med ett gummiband. Skölj burken noga morgon och kväll och låt rinna av ordentligt, eller ställ upp och ner i tex ett durkslag. Ställ mörkt eller lägg över en handduk. Efter några dagar börjar groddarna bli klara (hur lång tid det tar beror på vad man groddar) och då ska de stå ljust någon dag så de blir gröna. Klart! Förvara i kylskåp och ät upp inom några dagar.

Framöver ska jag ska prova skotta vanliga solrosfröer (fågelmaten!) och sockerärtor också. Då gror man fröerna under lite fuktig jord och en plastfolie efter blötläggning. När de grott tar man bort plastfolien och låter det växa upp långa vackra skott som man sedan klipper av och äter. Ungefär som smörgåskrasse, men större och godare (enligt mig).

Gro vitlök

 

Har vitlöksklyftorna börjat gro kan man hjälpa dom på traven istället för att kasta dom. Antingen planterar man, eller ger bara tillgång till vatten, så skjuter klyftan fina långa vitlökssmakande stjälkar som man sedan kan klippa ner i maten.

Återbruk av vitlöken och färskt grönt mitt i vintern. Kanske kan man kalla det närodlat också?!

Morot blir tomat blir lasagne

Igår provade jag att ersätta tomatsåsen i lasagnen med resterna från morotssoppan. Det blev faktiskt inte ett dugg sämre! Gott, nyttigt och mer klimatsmart med morötter än konserverade tomater. Det kanske är lite mer styrigt att laga morotsoppan, men passar man på att göra storkok när man ändå håller på borde det gå att frysa in. Eller göra lasagnen på resterna några dagar senare. Undrar vilka fler rätter det passar att byta ut tomater mot morötter? Eller om jag ska prova att använda tex broccolisoppa på samma vis?

Kräm och saftsoppa

De bär som färska ger en fast och fin sylt, ger frysta och sedan tinade både sylt och en hel del saft om man inte vill att sylten ska bli rinnig. Eller har ni något annat knep? Saften som blir över är ju såklart god att dricka, men också väldigt enkel att göra saftsoppa eller kräm av. Det är sånt där som jag dragit mig för innan, men som visar sig vara hur lätt som helst. Inga konserveringsmedel och sockrar gör man hur mycket man vill. Perfekt att servera till mellanmål eller ta med på utflykten!

Morotssoppa

 

Fräs gul lök och vitlök i olja, koka sedan i buljong tillsammans med ekologiska morötter och en bit ingefära tills morötterna är mjuka. Mixa, späd med grädde och smaksätt med persilja, citron, salt och peppar. Smidigt och gott. Soppor är ett ganska enkelt sätt att äta vegetariskt. Rotfruktssoppa, grön ärtsoppa, svampsoppa, ängamat, broccolisoppa…. Vilken är din favoritsoppa?

Grötbröd

 

Vi äter mycket gröt till frukost. En blandning mellan havregryn och rågflingor tycker jag är godast. Men det är svårt att beräkna mängden och det blir ofta gröt över. Dessa rester åker in i kylen i väntan på att hamna i en bröddeg. Sen blandar jag ihop gröten med vatten och vetemjöl, en gnutta salt och lite jäst (och kanske lite linfrön, vetegroddar, sirap eller vad jag känner för…). Degen får jäsa ett antal timmar och sedan omvandlas till limpor eller bullar som får jäsa lite till, innan de hamnar i ugnen.

Vill man ha lite mer strukturerat när man bakar så kommer ursprungsreceptet här:

2 port gröt (4-5 dl), 2 dl  vatten, 50 gr jäst, 2 tsk salt, ca 10 dl vetemjöl. Blanda ihop till en ganska lös deg och låt jäsa 1-2 timmar. (Kall gröt och kallt vatten gör att den gärna får jäsa längre, tar man dessutom mindre jäst och ställer den i kylen kan den stå hela dagen eller natten). Ta upp degen på mjölat bord, dela i 4 delar och fös ihop till avlånga limpor som man vrider och lägger på en plåt. Jäs ca 20 min. Grädda i 250 gr ca 20 min.

Bo compact 3

Bor man litet underlättar det att rensa ut allt man inte behöver, eller verkligen vill ha. Att varva vilka saker man har framme och vad man har i förrådet är också bra. Sen gäller det att hitta förvaringsutrymmen. Lådor under sängen, hyllor eller skåp uppe vid taket, krokar på insida av dörrar och luckor, bortglömda skrymslen och vrår…. Med lite påhittighet finns det mer plats än man tror.

Vad är vitsen med att fortsätta bo trångt då? En del har inget val, men för egen del har vi ett litet hus från början. Väljer vi att inte bygga ut sparar vi mycket energi och miljöpåverkan i form av mindre byggande, underhåll och uppvärmning. Vi kommer troligtvis behöva/önska oss större ytor när barnen är tonåringar, men sedan behövs det mindre igen. Kanske en husvagn, vagnsbod eller annat gästhus kan lösa behovet av eget utrymme ibland? Eller om vi kommer på någon annan smart lösning tills dess…..

Bo compact 2

Bor man litet får man fundera i aktiviteter och funktioner istället för i rum, som man annars ofta gör. Det är inte självklart att vi behöver ett renodlat kök, ett vardagsrum, separata sovrum, en tvättstuga osv.  Men vi behöver någonstans att laga mat och äta. Barnen ska ha plats att leka och titta på datorn. Vi behöver alla sova någonstans, och i vår säng behöver vi få plats många emellanåt. Vi behöver tvätta och torka våra kläder. Vi vill också gärna ha plats att äta flera tillsammans, och helst att barnen ska kunna pyssla samtidigt som vi lagar mat. Framöver kommer det nog också bli viktigare med platser där man kan vara för sig själv och få lugn och ro. Förutom det så är det en hel del saker och kläder som ska förvaras. Det vi inte behöver är någonstans att se på tv, eftersom vi varken har någon eller ägnar särskilt mycket tid till det. Om vi någon gång vill se film på datorn går det lika bra att mysa ihop sig  i sängen.

Sen kan man fundera på vad som bara behövs på natten eller dagen, bara på sommaren eller vintern, alltid eller bara ibland. Sängar tar tex väldigt många kvadrat i anspråk, men används oftast enbart på natten. Förutom den klassiska bäddsoffan kan man använda loft, höja golvet i en del av rummet och skjuta in sängen där dagtid, använda sängskåp (det finns väldigt smarta lösningar – kolla här) eller varför inte sova i hängmatta? (Vi funderade faktiskt på det, men det kändes för opraktiskt med barnen).

Det är svårt att inte tänka traditionellt när man planerar och möblerar men här kommer lite fascinerande inspiration: multifunktionell möbel, fler idéer och kvadratsmart lägenhet. Få se om vi kan få till något smart i det här gamla timmerhuset när vi börjar växa ur det!

Bo compact 1

Vi är trångbodda. 3 rum saknas för att vi ska uppfylla normen. Den svenska normen. På en del platser i världen bor hela familjen i ett rum. Enligt den normen bor vi väldigt flott.

Men även i Sverige är vi inte ensamma om att bo litet. Inte ett dugg. Vet inte ens om vi kan säga att vi bor trångt med våra 90 kvadrat och uthus på tomten, om man jämför med en familj i en tvåa i innerstan?

Även om jag ibland drömmer om en rymlig tvättstuga, ett separat lekrum till barnen eller ett gästrum så är målet att kunna leva på den här ytan även vartefter barnen växer upp. Kanske med tillägg av ett rum eller en friggebod på trädgården.

Trixet är att omvandla trångboddheten till compact living. Rätta mun efter matsäcken och vara lite finurlig. Tänka utanför den lilla box vi bor i.

Var är alla reportage om det? Måste inredningstidningarna domineras fullkomligt av tjusiga 250-kvadratsvillor, eller möjligtvis små sommarhus som kan inredas luftigt för att man ändå bara ska bo där några veckor om året? Inspiration från folk som bor trångt och har hittat på kluriga lösningar måste väl inte vara förbehållet Ikea Family-tidningen?

Torka kläder

Tvätt på tork. Hela tiden. Det tar plats. Och snyggt är det inte.

Fast egentligen gör det mig ingenting. Detta är ett levande hem, inget inredningsmagasin. Jag gillar att komma hem till folk som har hem där det syns att någon lever och bor. Tvätt, tidningshögar, lite disk, pysselmaterial, barnens leksaker….. (Nu menar jag inte intorkad mat, gammal smutstvätt på golvet, stinkande sopor och såna saker, såklart)

Om en torktumlare innebar att vi kunde fortsätta bo på den här ytan även vartefter barnen växer upp, och på det viset spara både byggmaterial och energi att värma upp, så kanske det skulle kunna få flytta in en sån. Annars inte. Klart man kan önska en ibland, men för det mesta skulle det bara vara en stor energibov. Blöta vantar torkar lika bra över vedspisen.

Men en ordentlig torkställning ute, under tak, det skulle jag vilja ha. Så det inte gör något om det börjar regna precis när tvätten har torkat. Man kan tydligen torka tvätt ute även vintertid. Jag har faktiskt aldrig provat. Än.

Och så funderar jag på om det fanns något effektivare sätt att torka tvätt på. Ha ett sorts torkskåp (utan el) där man hänger tvätten på höjden så att det sparar plats? Som kan nyttja spisvärmen, eller dra nytta av ventilationen på något sätt? Jag får väl återkomma om jag kommer på nåt…