Pumpor

Pumpor, prydnadspumpor, sommarsquash och vintersquash. Jag tog in de som var kvar på landet när första nattfrosten kom. För säkerhets skull. Jättepumporna blev några fler än de 2-3 som vi tänkt odla… Så kan det gå när det är slingrande plantor och bladverket är så stort så det döljer vad som sker. Så nu blir det mycket pumpasoppa och pumpkin pie i höst! En och annan pumpa kanske barnen kan sälja i sin lilla gårdsbutik också.

Annonser

Fruktträd

 

Vi har mängder med fruktträd. Gamla, vildvuxna, vanskötta äppelträd, päronträd och körsbärsträd. En del träd ger massor med fin frukt, en del ger en massa små skorviga äpplen, en del inget alls. På de allra flesta befinner sig frukten långt över nåbar höjd. Dessa träd är en spännande skatt. Nu, efter flera år, börjar vi få lite mer koll på de olika smakerna, konsistenserna och mognadstiderna, men än är det nog länge tills vi har full koll. (Det där med att disciplinerat dokumentera måste vi öva på…) Några träd har vi varit tvungna att kapa större grenar på, några grenar har fallit offer för stora snömassor, men de flesta träd försöker vi restaurera varsamt. Målet är att de ska bli finare och friskare utan att behöva reagera med en massa vattenskott, och att de sedan enbart ska behöva beskära lite grann emellanåt. Vi har tagit bort döda grenar, korsande grenar, rakt uppåtstigande grenar, luftat ur där det varit för mycket skatbo…. Vi ser en väldigt skillnad i träden, men har man inte sett dom tidigare ser de fortfarande vanskötta ut.  Det ska bli spännande att se hur de ser ut om några år. Egentligen borde vi ha varit framme med kameran innan sekatören! Man glömmer ju så fort…. De flesta träd kommer få stå kvar, även de som inte ger så mycket frukt. Skönheten i ett gammalt träd är inte att förakta, inte heller skuggan den ger. Och än så länge har vi plats nog när vi vill plantera nya unga träd. Ett gammalt träd har vi kapat på höjden – det var som om det behövde det. De andra träden med frukten alldeles för högt upp hanterar vi med stege och äppelplockare, tar hand om en del fallfrukt och överlåter en hel del till fåglarna, både på och under trädet.

Nu håller vi tummarna för att träden fortsätter må bra och producera en del frukt åt oss, och att de nya träden vi planterar tar sig och axlar ansvaret för fruktförsörjningen i framtiden!

Myskankor blev sommarflirt

Det här med myskankor blev bara en sommarhistoria, av olika anledningar. Men jag kan helt klart tänka mig att skaffa myskankor igen senare. Det är väldigt trevliga djur – lugna, sällskapliga, tystlåtna. Ruvar bra och får stora kullar. Ungarna växer med blixtens hastighet, är lättsålda och väldigt goda om man vill äta eventuellt överskott. Nu är mammorna och majoriteten av kullen i sina nya hem och några hamnade i grytan (inte så många som vi tänkt dock  – det känns lättare att sälja dom till liv än att slakta, fast vi helst vill äta ”eget” kött enbart). Deras hus blev höstbostad till grisarna och deras planerade vinterhem kommer istället bebos av våra  nya unga Ölandshöns. Ibland får man helt enkelt tänka om. Men jag är nöjd ändå. Nu har vi testat att ha myskankor (fast inte på vintern förstås…) och nästa gång kommer vi nog försöka få tag på genbanksanslutna individer.