Inte bara sallat i salladen

Det finns så mycket mer att lägga i salladsskålen än vanliga sallatsblad – lök- och vitlöksblast, rödbets- och morotsblast, ringblommor, gurkört, kål, spenat, olika kryddor, samt ogräs som späd kirskål, målla och våtarv. Särskilt vitlöksblast är en höjdare!

Att ta vad man har

Gammalt fårnät fungerar utmärkt som växtstöd. Gödselhögen blir finfin jord så småningom. Dåligt ensilage och utlästa tidningar kan tjänstgöra som täckmaterial i odlingarna. Gammalt panelvirke får nytt liv som odlingslådor.

Kasserad takplåt kan få ny användning som växthussidor. Ett uttjänt partytältstak fungerar utmärkt i växthuset med lite första hjälpen och spjälning. Det är roligt med återbruk! Många gånger har tillgången på material (användbart skräp) fått styra utformandet av våra projekt här hemma, och ibland blir resultatet bättre än tänkt. En fördel med att ha takplåt längs sidorna på växthuset är att den formar sig snällt efter den rundade formen – förutom att det är en billig och miljövänlig lösning. Att det är mindre snyggt är spelar ingen större roll! Vad brukar ni återbruka?

Eget te och flädergelé

Jag har börjat torka rabarber och fläderbommor till vinterns te. Snart ska jag fortsätta med svartvinbärsblad, mynta och några andra blommor, örter och blad. Shiso (eller perilla eller bladmynta – vilket man vill) brukar ge ett gott te med sin komplexa kryddiga smak, men jag har inte lycktas något vidare med uppdragningen av den i år. Annars brukar plantan bli stor som en buske!

Jag har även provat mig på att göra flädergelé enligt samma recept som jag brukar använda till maskrosmarmelad:  Koka/sjud 250 gr blommor tillsammans med skal och saft från 1 ekologisk citron, 2 äpplen och 5 dl vatten, samt ev en kvist rosmarin, i 30 minuter. Sila av. Koka  upp med 5 dl syltsocker, skumma av och häll på rena burkar.

Tomater, tomater….

Massor av tomater! Över 50 plantor och 10 olika sorter. Röda, svarta, gula. Körsbär, plommon, ”vanliga” och bifftomater. Dessutom 5 sorters chili, ett par parikasorter, aubergine, physalis, några olika meloner och ett antal plantor av olika sorters gurkor. Det mesta av detta och några basilikaplantor är nu äntligen utplanterat i de nya odlingslådorna i vårt 120 kvm stora bågväxthus. Nu håller vi tummarna för att de ska trivas och växa så det knakar, så vi både får till självförsörjning och lite försäljning!

Många meter nya odlingsbäddar

24 meter nya odlingsbäddar längs med långsidorna på växthuset, där det ska växa pumpor, sommar- och vintersquash, majs och gurkor. Jorden i bäddarna är täckta med gräs för att minska näringsläckaget, minska avdunstningen och därmed vattningsbehovet, och för att skapa en skyddad miljö för mikroliv och rötter. Förutom att stenarna är snygga och håller växthusplasten och jorden på plats, så kommer de förhoppningsvis fungera lite som värmemagasin när kylan smyger sig på i höst.

22 meter nya bäddar längs långsidorna inne i växthuset är snart klara. Lådan på bilden är i skrivande stund färdigfylld, men det återstår några meter att fylla i motstående odlingslåda. Även dessa ska jag täcka med gräs när jag har planterat. Här syns även en del av konstruktionen på växthuset – bågarna står på markskruv och gamla begagnade takplåtar fungerar som skyddande låga väggar längs långsidorna. Gavlarna är byggda i trä, liksom de invändiga lådorna. Härligt när det går framåt i projekten, även om det nästan aldrig går så snabbt och smidigt i verkligheten som i mitt huvud!

Vad är en klimatsmart trädgård?

Jag vill skapa en klimatsmart trädgård, men vad innebär det egentligen? Det här jobbar jag efter:

• Odling av nyttoväxter – en trädgård som producerar är klimatsmart. Inga transporter, inga förpackningar, mindre svinn och full koll på hur maten producerats. Dessutom fantastiskt gott med nyskördade grönsaker, och det finns så många fler sorter att välja på! Man behöver inte satsa på full självförsörjning – allt som produceras är bra, om det så är några sockerärtor i en kruka. Mitt mål är att odla mängder med grönsaker, kryddor, frukt och bär.
• Odling av perenner –  kryddor, rabarber, sparris, jordgubbar, samt träd och buskar som ger frukt och bär, men även bladväxter som rankspenat och trädgårdssyra. De här växterna kräver betydligt mindre skötsel när de etablerat sig, de får ofta djupa rötter som drar upp näring lång nerifrån och jorden behöver inte grävas vilket gör att den binder kol bättre.
• Ta tillvara det som finns – dels att odla de grönsaker vi äter, dels äta de grönsaker som odlas. Det kan kräva lite kreativitet i köket. Dessutom finns det många ogräs och vilda växter som är goda att äta – den mest lättodlade mat man kan tänka sig!
• Vatten – ta tillvara regnvatten. Minska vattenbehovet genom täckodling, genom att inte klema bort växterna för mycket utan tvinga dem att utveckla kraftiga rötter, genom att punktbevattna, placera jorden så att vatten hamnar rätt och inte skvalar av osv. Här har jag mycket kvar att jobba med – jag vill skapa ett system för tillvaratagande av regnvatten från alla tak, skapa vattenförvaring som är skyddat från algbeväxning och mygglarver, och göra det lätt att distribuera vattnet vidare till odlingarna (helst utan att använda el, men där kanske jag får backa lite). Nu i vattenbristens tid är vatten en extra viktig fråga! Men jag vill också planera för skyfall och stora vattenmängder – vart ska vattnet ta vägen om (när?) det blir blötår?
• Jord – jorden behöver maskar, mikroorganismer och svampmycel för att må bra. Täckodling är toppen eftersom det tillför näring och organiskt material, ger mat och arbete till jordens liv, minskar behovet av grävning (bra för jorden både på mikro- och makronivå), minskar vattenbehovet och ogräsrensningen. Tillförsel av organiskt material balanserar och förbättrar alla sorters jordar – vi använder den hästgödsel som ändå produceras på gården, gräs som vi slått, tidningar, gammal hö…. Skapa egen jord genom att kompostera det som produceras i trädgården och hushållet.
• Biologisk mångfald – hjälp det vilda djur- och växtlivet. Dels för att bidra till den biologiska mångfalden, dels för att de kommer hjälpa tillbaka – kanske genom att fånga skadeinsekter eller bidra till pollineringen så vi får ökad produktion. Fågelholkar, buskage, gamla rishögar, död ved, vatten, nektarrika blommor, frukt och bär som får vara kvar på buskar och träd, ängsslåtter osv är sådant som kan bidra till ökad biologisk mångfald och ett rikare liv.
• Tid – låt trädgården ta tid, det är ett livsprojekt. Ta tid att planera trädgården – vart är det som soligast, var smälter snön snabbast, var är det blötast, var vill vi röra oss och uppehålla oss i trädgården, var blåser det, vilka växter verkar trivas osv. Ta tid att bygga upp en bördig och frisk jord. Nya land kan skapas genom att man noga täcker ett område med tex tidningar och sedan gör en ”lasagne” – flera lager med olika organiska material som trädgården producerar eller som man kan ta tillvara på annat vis, en sk kompostlimpa. Plantera perenner och låt dem ta tid att etablera sig. Dela plantor, ta sticklingar, dra upp från frö, ta tillvara rotskott – sådant tar tid, men sparar andra resurser. I trädgårdsprogrammen blir trädgårdarna klara i ett kick, och även om det lockar såklart så får min trädgård vara en process.
• Acceptans – det måste inte vara perfekt. I en trädgård kommer det finnas en del skadedjur, ogräs och grönsaker som aldrig tar sig riktigt. I min trädgård kommer jag alltid att få kämpa mot rotogräs, jag kommer aldrig ha en perfekt klippt gräsmatta, jag kommer nog aldrig känna mig färdigt i trädgården och kanske kommer jag aldrig kunna producera så mycket som jag skulle vilja. Men jag kommer ändå kunna ligga i hängmattan i sommar och blicka ut över en produktiv, och ganska klimatsmart, trädgård.

Växthuset växer fram

Äntligen är plasten på plats på växthuset! 120 kvm bågväxthus byggt av återbruk och andrasorteringsvirke där det förutom grönska ska få rum arbetsbänk, förvaring, lianer att svinga sig, kanske en hängmatta och lite annat smått och gott. Såå härligt att skalet börjar närma sig klart!