Torkade äpplen och gamla redskap

Vi hittade en gammal ”äppelskivarapprat” på loppis för några år sedan. Den skalar, skivar och kärnar ut på samma gång – så enkel och smart! Ibland är elektriska apparater oslagbara, men ibland funkar det minst lika bra med såna här gamla prylar. De håller i evighet och är energisnåla – minst sagt!

Äppelskivorna hänger på tork i bokhyllan, i sällskap med pumpa, vintersquash och chili. Jag gillar mat som inredning, men det är mycket smidigare att långtidsförvara pumpa än mycket annat, eftersom dammet är enklare att torka av!

 

 

 

Att ta ett steg

Sista steget i min lilla serie om Steg: Vad är enklast att börja med?

Det enklaste att börja med är att fundera på vad man redan gör! Sedan på vilka områden som antingen är lättast att göra förändringar inom, eller vilka områden som skulle ge mest effekt, och bestämma sig för något att ta tag i. Det kan tex vara:

Mat: Byt ut en vara mot ekologiskt i butiken. Här finns en liten film om tips på de viktigaste varorna att byta till eko. Ett annat alternativ är ju att helt enkelt avstå från en vara för att den är onödig, osund eller helt enkelt inte i säsong, eller att köpa sista-datum-produkter och frukt som ser lite sliten ut för att minska svinnet.

Lägg lite tid på att ta fram intressanta recept och planera in en vegetarisk måltid i veckan, eller välj vegetariskt på lunchrestaurangen.  Dryga ut köttet med rotrukter, baljväxter eller bara mer gröna tillbehör är ett annat sätt att äta lite mer hållbart.

Kläder: Ta en titt i garderoben och fundera kring vad du verkligen använder och vill ha (och redan har!), för att undvika att handla onödiga kläder. Minimalisterna har många bra och tänkvärda inlägg inom området. Kassera aldrig fungerande kläder utan lämna vidare, tex till andrahandsmarknaden. Känns det bekvämt att ärva kläder – berätta att du är spekulant på det så kanske det kommer en kasse med kläder som någon annan inte längre har behov av.

Transporter: Cykla, gå, samåk eller åk kollektivt någon gång/vecka. Att förbereda sig lite, tex med  funktionella kläder, reflexer eller genom att boka samåkningsdag med någon kan underlätta för att det verkligen blir gjort.

Produkter: Ta en titt i städskåp och badrumsskåp – vad behövs och används? Finns det någon produkt som kan bytas ut till något mer miljövänligt, eller helt enkelt inte återinförskaffas, när det tar slut?

Prylar: Fundera kring vill och behöver. Sortera ut och lämna vidare så kanske någon annan slipper köpa nytt.

Oftast är det enklast att börja med en sak och vara nöjd med det. En ekologisk produkt, en återbrukad pryl eller ett återanvänt klädesplagg spelar också roll!

Men ibland är det roligare och effektivare med en större utmaning. Köpstopp ett halvår, prova att leva enbart på hemodlat en månad, sälja (eller ställa av) bilen och ge sig tusan på att ta sig till jobbet på annat sätt, köra en helvegetarisk vecka i månaden…. Även om det inte alltid resulterar i en permanent förändring så blir det ett steg på vägen.

Vilka är dina bästa steg? Kom gärna med fler tips och idéer!

 

Mina steg

Jag fortsätter med temat Steg. Mina steg mot ett lite mer hållbart liv:

Mat – Vi odlar grönsaker och är helt självförsörjande på grönsaker en del av året. Resten av tiden behöver vi komplettera mer eller mindre från affären. Något vi inte alls har satsat på, och som skulle vara ett naturligt nästa steg, är att odla potatis och rotfrukter för lagring över vintern.

Vi äter mer och mer vegetariskt, men det har tagit sin tid att ställa om kosten och vanan. Vi startade med en vegetarisk måltid i veckan och nu, efter flera år, står kötträtter på matlistan max ett par gånger per vecka. Däremot äter vi mycket mejeriprodukter.

När vi handlar köper vi en hel del ekologiskt, men inte allt och alltid. Kaffe och bananer är de varor som undantagslöst är ekologiska. Kött är undantagslöst svenskt och helst ekologiskt, men det är sällan vi köper det. Ska jag välja mellan svenska äpplen och importerade ekologiska blir jag förvirrad, så jag då varierar jag. Mjöl köper vi nästan alltid ekologiskt eftersom surdegen blir märkbart mycket piggare av det. Finns det varor med kort datum köper jag gärna det – om jag behöver det, innehållsförteckningen inte ser för kemikaliestinn ut och såvida det inte innehåller något importerat animaliskt. För övrigt försöker jag ta så ”rena” enkla livsmedel som möjligt, och att inte stressa upp mig för mycket över alla olika val man ska göra i en mataffär – enklare sagt än gjort. Nu för tiden kommer jag oftast ihåg tygkassarna och fruktpåsarna.

Kläder – Barnen har turen att ärva mycket kläder och ibland även jag. Resten köper jag gärna på second hand – om det finns sådant jag vill ha. Underkläder, tights, linnen mm köper jag på en helt vanlig klädaffär, men helst med någon sorts ekomärkning. Behöver jag annat, tex ytterkläder till barnen, köper jag det jag hittar, tycker passar och inte är för dyrt. Såvida det inte luktar otäckt plastigt. Jag lagar gärna trasiga kläder, men är gräsligt dålig på att ta hand om fläckar.

Transporter – Vi har en bil som jag använder lite för ofta. Den är sett sina bästa dagar, vilket våra barn emellanåt skäms för, men den rullar och går. Några gånger per vecka cyklar jag till förskolan, men ofta prioriterar jag bort det för att hinna annat eller för att latmasken sätter in, dumt nog. Min man cyklar flitigt i perioder och åker buss däremellan, annars hade vi behövt två bilar. Vintertid byter vi till vinterdäck på cyklarna för att kunna cykla säkrare. Vid länge resor väljer vi gärna tåg, men ofta är det mer praktiskt (och billigare dumt nog) med bilen ifall vi åker hela familjen.

Produkter – Vi städar och tvättar i första hand med vanlig såpa. Lite ättika få komplettera såpan i tvättmaskinen. Tidigare använde vi tvättnötter, vilket också fungerade bra. Diskmaskinen däremot får vanliga diskmaskinstabletter, miljömärkta visserligen men ibland funderar jag på om det inte finns ett bättre alternativ? Vid knepigare smuts använder vi gärna ”husmorstips” som bikarbonat och citron, men ibland abdikerar vi för att använda starkare grejer. I duschen finns det både ekologiskt schampo och vanligt, men det får inte lukta för starkt. Där finns det utvecklingspotential i att prova fler ekologiska varianter, eller kanske no-poo. Vill vi smörja in huden väljer vi helst sådant som är ofarligt att äta, tex kokosolja, eller vanlig helosansalva. Smink använder jag i princip aldrig men det lilla som finns köper jag helst ekologiskt.

Prylar – ”Ingen reklam” på postlådan – både för att spara papper och för att undvika onödigt habegär. Vi försöker köpa det vi behöver snarare än det vi vill ha och gärna begagnat. Men det är ju såklart en väldigt flytande definition på ”behöver”….!!  I köket har vi bytt ut nästan all plast mot glas, rostfritt stål, trä eller emalj. För övrigt försöker vi också undvika plast, för mycket leksaker och elektroniska prylar för nöjes skull (undantaget datorer mm). Men visst blir det mycket slit-och-släng med alla pennor och papper barnen målar bort, pärlplattor och annat pyssel.

Summa summarum: Jag skulle inte säga att vi lever hållbart, men vi lever mer hållbart än vi gjort tidigare. Mer hållbart än impulsen och konsumtionssamhället säger åt oss att göra. Och jag försöker vara nöjd med det – inte minst för mitt välmåendes, min personliga hållbarhets, skull. För mig känns det viktigt att försöka leva miljömässigt lite mer hållbart, och att laga bra mat från grunden tex – men ibland kan det bli ett för stort stressmoment. Så vi försöker balansera mellan att vara lojala mot våra ideal och att släppa dem emellanåt. Att bara strunta i allt och köpa en pizza kan vara nog så välgörande ibland.

 

 

Förbannelsen i att ta ett steg

Det finns en förbannelse i att försöka leva lite mer hållbart. En förbannelse som består i att bli mer och mer medveten om hur svårt det faktiskt är. Som består i dåligt samvete över att inte räcka till. Jag får dåligt samvete över de kläder jag köper nya, även om de mesta i garderoben är begagnat. Jag får dåligt samvete över bilen, fast vi har en istället för två. Jag får dåligt samvete över den mat vi köper, även om en stor del är ekologisk och vi odlar mycket själva. För när jag väl valt att öppna ögonen för klimatkatastrofen, textilindustrin, det galna matproduktionssystemet och hur den ekonomiska tillväxten styr det mesta så går det inte längre att blunda. Möjligtvis försöka kisa lite.

Jag inser att jag aldrig kommer kunna göra tillräckligt…. Jag borde göra så mycket mer. Men det jag gör ändå är en piss i havet….  Gör jag fel känns det allvarligt, men gör jag rätt så känns det för fjuttigt, för meningslöst.

Det är så lätt att känna att det är övermäktigt och ändå inte lönt. Det är så lätt att bli ifrågasatt när man försöker och vill men inte når ända fram. Om inte annat från en själv – jag är min egen strängaste domare.

Men det finns också möjlighet att välja. Välja att tro att det jag gör spelar roll. Liten, men ändå. Välja att acceptera att jag inte kan nå ända fram alla gånger – jag lever i det samhälle jag gör och kan inte, vill inte, frikoppla mig helt från det. Välja att fokusera på det jag gör rätt. Välja att uppmuntra alla försök och acceptera alla nederlag och tillkortakommanden.

Jag har redan valt att jag hellre tar ett steg eller två, än avstår helt för att jag ändå aldrig kommer fram. Om alla tar ett steg så kommer vi så mycket längre än om några få går långt! Och när man kan glädja sig åt det steg man tagit, istället för att förfasa sig över alla de steg man har kvar och kanske aldrig kan, vill eller orkar ta, är det så mycket enklare att ta ytterligare ett.

Ve den som försöker ta ett steg!

Det är värre att försöka och inte nå ända fram än att inte försöka alls. Företag som försöker ställa om till mer hållbarhet granskas i sömmarna för att hitta bristerna – för de finns. Tänk om vi blir lurade!? Då är det mycket bättre med företag som ärligen skiter i allt vad miljö och socialt ansvar heter. Eller hur?

Ve det företag som utger sig för att vilja göra rätt men inte har nått ända fram. Och som fortfarande spelar på den enda spelplan som finns.

Det är bättre med konventionellt kaffe där vi vet vad vi får – besprutning, sjuka arbetare och skövlad skog – än att lägga våra surt förvärvade pengar på ekologiskt kaffe. Ifall alla krav på hållbarhet inte är uppfyllda. Ifall kontrollerna inte fungerar som de ska så vi ändå råkar få ohållbart kaffe. Ifall någon råkar tjäna pengar på vår godtrogenhet. Säkrare då med vanligt hederligt kaffe – då vet vi vad vi får!

Människor som försöker ställa om till mer hållbarhet granskas i sömmarna efter de brister som -självklart – finns. Ve den som säger sig vilja leva hållbart men glömmer ta med tygkassen till affären. Ve den som äger en bil, som köper nya kläder i närmsta standardbutik, fast det så uppenbart är för billigt och bara helt fel eller som har mage att äta importerad frukt på fikarasten. OM det finns en ambition till hållbarhet – annars är det helt ok. Den som inte bryr sig ett skvatt går fri.

 

 

Grytan full…

 

EN potatis och EN palsternacka räckte till dubbla fisksoppemiddagar för en familj på 5. Då är det lite lönt!

I år är det visst rotfrukternas år. Potatisrekord på nästan ett kilo och gigantiska palsternackor som måste övertalas med milt våld för att få upp ur jorden. Bara att tacka och ta emot. Ett annat år vill det sig kanske inte alls. I år har faktiskt det mesta växt fint, förutom att det var lite segt i starten med den kyliga våren. Eller nej förresten – äpplena saknar vi! De har verkligen lyst med sin frånvaro och det känns långt till nästa höst när vi kan musta igen. Å andra sidan har de amerikanska blåbären äntligen börjat ge bär ordentligt, vilket är en lite tröst – fast det förslår ju inte riktigt lika mycket med 5 blåbärsbuskar som med nästan 20 äppelträn, även om de flesta är gamla alternativt nysatta….

Imorgon

Dokumentärer om klimatet är något jag gärna undviker. De ger mig passiviserande känslor av maktlöshet. Jag VET att det är nära katastrof-läge, även om jag inte kan ta in vidden av det. Men vad kan jag göra åt det?! Jag vill bara krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet.

Den här filmen är annorlunda. Här ligger fokus på de frön av lösningar som finns spridda över världen. Småskalig odling som bygger upp en frisk jord, närmare demokrati, lokalvalutor som stärker samhället istället för att göda storföretagen, hållbara energilösningar….. Frön som ger mig hopp. Lust att agera. Som ger tillbaka känslan av kraft och handlingsmöjligheter. Se den om du har möjlighet! (Annars går det att skaffa sig möjlighet genom att låna den (av mig eller kanske av det lokala biblioteket?) eller genom att köpa den.) Och se den gärna tillsammans med andra. Har du sett den så är jag nyfiken om vad du tyckte?!

Höstlyx och matomställning

 

En fördel med att så i omgångar: En massa späda små morötter efter att jag gallrat i den sena morotssådden. Primörer som annars hör försommaren till.

Skålar med de sista körsbärstomaterna – fina och goda som karameller. Det är höstlyx det!

Än finns det gurkor, tomater, sockerärtor och sallat kvar, men det är dags att ställa om maten till höstens rotfrukter, kål, vintersquash och inläggningar. Samtidigt som det är vemodigt att säga farväl och på återseende till de solvarma tomaterna och lätta sommarsalladerna så ser jag fram emot mustiga grytor och varma soppor. Det kan vara lite knepigt att äta säsongsbetonat, men det finns en härlig charm i att variera kosten och behöva längta efter olika grönsaker och rätter.

Globala målen 2030 – för hållbar utveckling

17 mål. 169 delmål. Det gäller alla länder. Det gäller även oss. Och det är viktigt.

Läs med om Agenda 2030 här!

Växthuset i oktober

I början av oktober ger gurkplantorna fortfarande fin skörd. Slanggurkan Sonja och äppelgurkorna är våra favoriter.

Många tomatplantor har gjort sitt och det mesta av skörden ligger på brickor i skafferiet eller är omvandlat till tomatsås och liknande, men än finns det flera fina plantor kvar som fortsätter att producera. Det gäller att vara vaksam så de inte spricker och angrips av mögel bara….

Grönkålen växer fint men det har varit en hård kamp mot alla larver som tycker de har dukat bord. Kålen på friland har klarat sig mycket bättre, gissningsvis för att vi får hjälp av småfåglarna att hålla efter ohyran. En del broccoli har gått till spillo pga att larverna förorenat dem, men förhoppningsvis kommer vinterbroccolin övervintra och ge skörd till våren.

Jag har även sallat, morötter, kryddor, salladslök, sockerärtor och lite annat som jag hoppas kunna ge skörd en bit in på hösten, och kanske en del även övervintrar. Något av det knepigaste med att odla är att det inte går att förutsäga vädret – blir det tidig frost, en lång höst, iskallt eller milt i vinter….? Man får både försöka gardera sig och chansa lite.