Förbannelsen i att ta ett steg

Det finns en förbannelse i att försöka leva lite mer hållbart. En förbannelse som består i att bli mer och mer medveten om hur svårt det faktiskt är. Som består i dåligt samvete över att inte räcka till. Jag får dåligt samvete över de kläder jag köper nya, även om de mesta i garderoben är begagnat. Jag får dåligt samvete över bilen, fast vi har en istället för två. Jag får dåligt samvete över den mat vi köper, även om en stor del är ekologisk och vi odlar mycket själva. För när jag väl valt att öppna ögonen för klimatkatastrofen, textilindustrin, det galna matproduktionssystemet och hur den ekonomiska tillväxten styr det mesta så går det inte längre att blunda. Möjligtvis försöka kisa lite.

Jag inser att jag aldrig kommer kunna göra tillräckligt…. Jag borde göra så mycket mer. Men det jag gör ändå är en piss i havet….  Gör jag fel känns det allvarligt, men gör jag rätt så känns det för fjuttigt, för meningslöst.

Det är så lätt att känna att det är övermäktigt och ändå inte lönt. Det är så lätt att bli ifrågasatt när man försöker och vill men inte når ända fram. Om inte annat från en själv – jag är min egen strängaste domare.

Men det finns också möjlighet att välja. Välja att tro att det jag gör spelar roll. Liten, men ändå. Välja att acceptera att jag inte kan nå ända fram alla gånger – jag lever i det samhälle jag gör och kan inte, vill inte, frikoppla mig helt från det. Välja att fokusera på det jag gör rätt. Välja att uppmuntra alla försök och acceptera alla nederlag och tillkortakommanden.

Jag har redan valt att jag hellre tar ett steg eller två, än avstår helt för att jag ändå aldrig kommer fram. Om alla tar ett steg så kommer vi så mycket längre än om några få går långt! Och när man kan glädja sig åt det steg man tagit, istället för att förfasa sig över alla de steg man har kvar och kanske aldrig kan, vill eller orkar ta, är det så mycket enklare att ta ytterligare ett.

4 tankar om “Förbannelsen i att ta ett steg

  1. Du gör mycket och alla små saker blir ändå större när de räknas samman. Kan du få tio medmänniskor att ändra sitt sätt bara lite grann så är också mycket vunnet.
    Det är svårt att räcka till för allt och att vara helt korrekt alla gånger, men att sträva efter det är nog så mycket värt.

    • Precis! Det du skriver är grundtanken i Ett Eko – alla små saker och strävan är värt mycket och ifall bara några få inspireras till att göra en liten förändring (och vara glada över det!) så är mycket vunnet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och tillsammans kan vi hjälpas åt att stötta och inspirera varandra. Jag tror att för höga krav kan bli kontraproduktiva – både för mig och för många andra. Men ändå är det så lätt att hamna i den fällan. Tack för din kommentar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s