Det finns många sätt att kämpa på. En kärlekssång kan vara ett sätt.
Månad: november 2017
Surdegen och brödbak
Jag tycker det ska vara enkelt att baka bröd. Surdeg kan vara en hel vetenskap, men det kan också vara ganska enkelt. Mata med mjöl och vatten, låta bubbla upp på diskbänken över dagen, eller natten, och sedan baka på den. Låta den stå i kylskåpet däremellan. Surdegsburken och degbunken diskar jag bara emellanåt – eftersom jag oftast bakar på enbart vatten, mjöl och lite gryner/fröer/kärnor så går det utmärkt att låta degen torka till, bara det står luftigt. För diska degbunkar är väl nåt av det tråkigaste!?
Bakar jag bröd med jäst tar jag alltid max hälften av det som står i receptet, oftast betydligt mindre och bakar på kall degvätska. Istället får degen jäsa längre och jag slipper passa så noga eftersom risken för överjäsning är mindre. Med ca 4 dl degvätska tar jag antingen ca 1/4 jäst och låter den jäsa 3-4 h, eller 1/10 och låter jäsa över dagen eller natten. Hinner jag inte ta hand om degen just då får den vara i kylskåpet, och behöver jag skynda på den lite ställer jag den varmt. Jag låter hellre degen anpassa sig till vardagslivet, än tvärtom, och ju smidigare bak desto fler hembakade bröd!
Brandlarmet går! Eller inte?
Brandlarmet ljuder. Men de flesta personer runt omkring dig reagerar inte, utan fortsätter lugnt med sitt. Skulle du stanna kvar eller rusa ut? Jag läste en intressant studie som undersökte det här och fann att majoriteten skulle stanna kvar. Vi gör som resten av flocken gör. Får ingen annan panik behöver nog inte vi heller ha det.
Kanske finns förklaringen till att vi inte agerar på klimathotet där? Alla runt oss fortsätta leva som om brandlarmet inte går. Vi fortsätter bli itutade att den ekonomiska tillväxten ska rädda vår välfärd, när det i själva verket är den som slår undan benen för oss. Den ekonomiska tillväxten som kräver att vi överkonsumerar. Den ekonomiska tillväxten som parasiterar på miljön och andra människor i andra delar av världen. Som sägs behövas för att skapa goda livsvillkor för fler men som läcker som ett såll, rakt ner i fickorna på de rika som vill bli ännu rikare.
Eller är det kanske så att brandlarmet faktiskt inte går? Vi märker att det luktar lite rök, men brandlarmet är avstängt. För att undvika panik, för att folk ska stanna kvar i lokalen och fortsätta konsumera. För välfärdens skull. Välfärd to the bitter end.
Snokägg
Dessa rester av snokägg, och väldigt många fler, hittade jag i gödselstacken när jag hämtade spån att täcka med under bärbuskarna. Snokar är beroende av den lite varmare miljön en färsk gödselstack kan erbjuda för att kunna kläcka fram sina ungar. Tydligen är de världens nordligaste äggläggande orm! Och tricket är just att de nyttjar värmen från gödsel som brinner. Förr fanns det små gödselstackar både här och var, men nu är det mer sällsynt vilket har gjort det svårare för snoken. Det är en harmlös orm som har sin roll i ekosystemet så för mig får den gärna använda min gödselstack som barnkammare, eller förlossningsrum, eller vad man nu ska kalla det. Av den anledningen försöker vi undvika att tömma gödselstacken under sommaren och en bit in på hösten. Men trots detta får jag väl erkänna att jag instinktivt blir rädd när jag får syn på dem!
Bäddat för vintern
Nu är trädgårdslanden inbäddade i gammalt hö, halm och höstlöv. Täckningen syftar till att minska näringsläckaget, hindra ogräset, hålla lagom fuktigt och ge mina medhjälpare i jorden en mysig miljö och en massa god mat i vinter. När jag lyfter undan täcket i vår kommer mycket ha förmultnat och jorden under kommer vara underbart mörk, myllig och levande. Längtar! Det känns nästan som att öppna paket på julafton, förväntansfullt och nyfiket, att kika under täcket efter en lång mörk vinter.
Vinterbroccolin fick flytta in i kaninburen, eller snarare så fick kaninburen flytta till broccolin och en del av persiljan är skyddad med nät. Det är grönkålen som är kvar att hägna in, sen är jag redo för rådjursinvasionen. Natten efter att första snön fallit brukar nämligen trädgården vara länsad på allt grönt, men i år har jag förberett mig och har dessutom ett reservlager med diverse grönsaker väl skyddat i växthuset. Så länge hönsen som bor där i vinter håller sig på rätt sida nätet vill säga!
Ett Eko 