Mixad grönska

Finns det något som känns mer sprängfyllt av nyttigheter än en alldeles grön soppa? Finns det något enklare sätt att känna sig rik på än att gå ut med korgen och plocka nässlor, kirskål och kajplök som har odlat sig alldeles själva? Komplettera med tidiga grönsaker från landen – persilja, vitlöksblast, libbsticka… Förvälla, i med lite kokt potatis, en skvätt grädde, kryddor och mixa. Servera med pocherat ägg och hembakat bröd.

Både nässlor och kirskål är egentligen underskattade. Visst kan de vara ett gissel i trädgården, men i år vill jag bli ännu bättre på att ta tillvara den resursen de faktiskt är. Förvälla och frysa in eller torka till vinterns smoothies, soppor och pajer. Äta ännu mer nu när de är en av få saker som är i säsong. När de blivit förvuxna och träiga är det bara att lia ner för att låta nya späda skott växa upp.

Noshornsbaggen

Vår gödselkompost är alltid full med stora vita larver.

Varje år funderar jag på vad det är för något. Varje år kollar jag upp det, men har ändå glömt namnet till nästa gång. Ofarlig är den iallafall och den hjälper till att bryta ned materialet. Men nu har jag träffat pappan(?) så nästa år kanske jag minns att det är en Noshornsbagge-larv?!

Riktigt vacker med sitt noshorn!

Den här våren

Den här våren är allt sig likt, och ändå inte. Kirskålen slår ut sina blad, det är som alltid osäkert om den sköna vårvärmen kommer hålla i sig eller plötsligt bytas mot iskyla och ha ihjäl oförberedda växter, försådderna är igång sedan ett par månader och även den årliga stressen hur allt i vårbruket ska hinnas med. Men nytt för i år är Corona-viruset som har påverkat hela stora världen och den stora världen påverkar även min lilla värld här. Plötsligt känns det viktigare än någonsin att skapa mat. Än finns det gott om mat på hyllorna i mataffären och kanske kommer det inte märkas alls framöver, men med en livsmedelsförsörjning som är beroende av andra länder, billig arbetskraft och öppna gränser blir det ändå tydligt att det inte är hållbart i längden. Hur detta komma drabba de mest utsatta människorna i världen vill jag knappt tänka på. Vi lever på en väldigt privilegierad plats.

Som en känslomässig respons på krisen har vi äntligen tagit baksidan av trädgården i besittning genom att fräsa upp drygt 100 kvm ny odlingsyta och bygga en sommarstuga till hönsen. De ska få arbeta i landet med att äta knäpparlarver som annars kommer förstöra en stor del av vår skörd och med att sprätta upp ogräs. Vi kommer fräsa ett par gånger till för att minska kvickroten och sedan sätta vinterpotatis här. Efter det ska jag försöka fjäska för jorden så mycket jag kan, efter att ha tagit i med hårdhandskarna i form av jordfräs. Den brukar vi inte använda, men för att snabbt få till en stor yta fick det bli så. Området är fullt av kvickrot, kirskål och nässlor så vi lär nog få lite att bita i innan det är helt god odlingsjord…

Hönsen är hängivna kollegor som tar sitt uppdrag på stort allvar.