Nu har ytterligare ett sommarlov passerat för barnen och hösten är på intågande. Det har varit en märklig sommar med pandemi och ett svajigt väder – kyligt i maj och juli med rejält varma veckor i juni och augusti. Många plötsliga regn men ändå torrt. Många grönsaker tog ovanligt lång tid på sig att mogna – tomaterna var en månad senare än de brukar så även om vi kommer få en hel del så är det inte i närheten av vad det brukar. Samma sak med squashen märkligt nog. Morötterna har blivit angripna av morotsfluga och blasten har vissnat. Dillen och persilja blir det knapert med och i våras fick jag så om flera grönsaker för att de inte ville ta sig. Dessutom har mördarsniglarna invaderat med full kraft. Kållarverna var sena, de kom inte förrän ganska nyligen – men då kom de med besked! Utöver det har ankor och höns tagit ihjäl ett antal salladsplantor och lite annat smått och gott. Det har varit motigt och segt på flera sätt. Tröstlöst att klippa sniglar och plocka larver.
En skörderunda i augusti: tomater, paprika, gurka, broccoli, kryddor, nyzeeländsk spenat, ärtor, bondbönor och bönor.
Samtidigt har vi fått mer potatis, lök, baljväxter och kål än någonsin tidigare. Helt enligt plan. Hur majs- och pumpaskörden blir får vi se. Det har funnits rejält med jordgubbar, smultron, blåbär, vinbär, krusbär, körsbär och hallon – frysen är snart full. Äntligen finns det äpplen på träden, även om skörden inte verkar bli dignande. Lite must ska vi väl äntligen få till efter att fruktblommorna fryst de senaste åren.
Utöver att vi lagt en hel del i frysen har vi torkat, mjölksyrat, kokat tomatsåser och äppelmos, lagt in gurka och rödbetor, saftat och syltat. Och än har vi bara börjat, än finns massor kvar att skörda och ta tillvara. Underbart, men även stressande. Varje år det massor som inte hinns med, samtidigt som vi totalt sett ökar självförsörjningsgraden sakta men säkert.
Den här sommaren blev fåglarnas år. I våras skaffade vi myskankor och nu är de 12 st. Några ska avyttras innan vintern, men resten ska hjälpa oss med snigeljakten. Dessutom är de vackra och trevliga djur! Även hönsen har förökat sig. 5 kycklingkullar på 3 mammor, sammanlagt 24 kycklingar. De senaste kullen kom fram med sin förrymda mamma ur snåren för bara några dagar sedan. Vi har fått både vita, svarta, bruna, gråa och spräckliga kycklingar och för en gångs skulle verkar det inte vara övervägande antal tuppar. Vi vill gärna föryngra den värpande delen av hönsflocken. Även om några tuppar inte heller sitter fel då egenuppfött är det enda vi äter när det gäller kyckling. Fyra ungtuppar med ovanan att börja gala redan halv fyra på mornarna har redan hamnat i grytan.
En stor del av sommaren har gått till höskörden. Vi har hässjat mellan (de ofta oväntade) regnskurarna. Tungt och slitigt, men ändå roligt. För första gången har vi haft hästen till hjälp med att köra ut krakar, räfsa ihop hö och sedan köra in det till skullen. Det blir mer och mer hästkrafter vartefter vi hittar utrustning som passar till en liten häst.
Det var en liten sammanfattning av den gångna sommaren. Hinner jag nu inte producera så mycket matnyttigt på bloggen, så är det ju iallafall bra med lite dagboksanteckningar för min egen skull. Man glömmer så lätt. Nu hoppas jag på en lång och skön höst så jag hinner skörda massor och även beta av en del på den andra Att göra-listan.
Ett Eko 