Odlingsserie – Ogräs

Kirskål och nässlor

Ogräs är oundvikligt i en trädgård.  Det finns fröogräs (tex svinmålla och våtarv) som sprider sig med hjälp av frön. Därför gör de ofta inte så stor skada i början, (om de inte tränger ut grönsakerna) men bör rensas bort innan de går i frö.  Rotogräs (tex kirskål, kvickrot, tistlar…) sprider sig både med hjälp av rötter och fröer. Därför är det viktigt att få bort rötterna när man rensar och att satsa på nolltolerans. Det är mycket enklare i en lucker mullrik jord, så att täcka sin bäddar och tillföra organiskt material är bra även för rotogräsen. Håll koll på kompensationspunkten = när växten använt rötternas lagrade energi och precis börjar lagra solenergi, då ger det mest effekt att klippa ner/rensa bort. För kvickrot är det när den utvecklat 3-4 blad. Tid och tålamod är det som gäller för ogräsen! Jag har bekämpat mina rotogräs genom att:

  • täcka marken med svart plast i två år
  • upprepa jordfräsning under flera veckors tid och sedan handrensa rötter, täcka med organiskt material och rensa ännu mera
  • tjocka lager tidningar med spån över. Det kan behöva rensas rötter under tidningarna och fylla på med nya tidningar ibland.
  • lägga rejält tjockt lager gödselkompost direkt ovanpå marken där det finns mycket rotogräs
  • på klippt gräsmatta med försvagade rotogräs har det funkat bra med tidningar och jord eller lasagnebädd för att skapa nya land utan att få problem

Utanför odlingarna får ogräsen härja fritt, även om det naturligtvis hade varit bättre att ha en viss kontroll även där. Det är enklare att rensa i en fuktig jord än en torr och hård, så passa på efter ett regn eller när du vattnat.

Olika sätt att hantera ogräset:

  • Gräv inte i landen i onödan då det rör upp vilande fröer – fröbanken- som finns där. Oftast räcker det att sticka ner en grep och vicka lite fram och tillbaka eller böja den bakåt så man ser att jorden framför rör lite på sig. Då blir jorden luckrad och luftad och det blir enklare att dra upp ogräs, utan att nya ogräsfröer kommer upp i ljuset. Dessutom stökar man inte till livet för livet i jorden!
  • Täckodla! Det minskar behovet av rensning då färre nya fröer kan gro och förenklar rensandet genom en lucker jord. Men det tar inte bort behovet att rensa! Att ha ett vintertäcke minskar behovet av rensning på våren markant.
  • Var extra noga med rensandet på våren, fram till midsommar ca. Det är då det ger mest effekt.
  • Kantskär runt landen vid problem med rotogräs.
  • Plantera tätt
  • Förodla plantor så du hinner rensa noga innan du planterar ut. Det blir även enklare att se vad som är vad än när både grönsaker och ogräs är smått.
  • Gör en falsk såbädd – sköt om landet med luckring, gödsling, vattning och ev fiberduk precis som om du sått. Vänta någon/några veckor så ogräsfröerna hinner gro, rensa bort ogräset och så dina grönsaker!

Ogräsen är inte bara negativt, utan har sina fördelar.

  • De kan ge signaler om vilken jord man har. Här finns en guide.
  • De även hjälpa till att skapa en bättre jord, tex luckrar maskrosens rötter en kompakt jord.
  • De kan fungera som utmärkt täckmaterial (undvik fröer eller rotogräsrötter som inte torkat först)
  • Många insekter gillar ogräsen. Maskros är kanon för bin!
  • Många ogräs är ätbara. Svinmålla kan användas som spenat, våtarv som sallad och späda kirskålsblad som både ock. Nässelsoppa är en delikatess, liksom kall yoghurtsås på nässla. Maskros går att koka marmelad på. Mer lättförtjänt mat är svår att hitta!

Vilka är dina bästa användningsområden för ogräsen?

Badankor

Det blev myskanksällingar! Medan höns i princip alltid ligger 21 dagar kan det variera med myskankor, beroende på att de ruvar sporadiskt i början. I en äggkläckare tar det ca 34 dagar, men dessa små kläcktes efter mer än 40 dagar, när jag nästan gett upp hoppet. De är bedårande söta när de fångar insekter som flyger förbi och när de badar i sin lilla pool!

Blommor och knoppar

Nu blommar det vart man vänder sig. Både vilda och tama växter. Det är så vackert och så förgängligt!

Jordgubbsblommor

Viol

Mahonia

Hägg

Äppelblomsknoppar

Rosenkvitten

Päronblom

Tur att det finns kamera så det går att njuta av prakten även under kallaste, mörkaste vintern.

Småbruket just nu – odlingarna

Bäddarna i köksträdgården är nu rensade, luckrade och gödslade och på vissa ställen sådda. Nya land är gjorda, tvärtemot vad vi egentligen hade planerat. Dels dryga 100 kvm uppfräst yta, dels ett antal nya lådor.

Växthuset har blivit tömt på höns och kycklingar så vi kan börja förbereda bäddarna för sommarens tomater, paprikor och gurkor. Perennerna som sparrisen, jordgubbarna, salladslöken och kryddorna frodas. Vintersallad och vinterportulak finns kvar i landen sedan vintern och spenat, morot, sallad mm växer som nysådder.

Växthuset är suveränt som vintergård till hönsen och till kycklingar, men det är skönt att städa undan alla dessa grejer på våren!

Det växer massor av plantor i miniväxthusen inne i stora växthuset och i fönstren inne i huset. Det är ca 70 tomatplantor, många chili och paprika, bondbönor och ärtor, lökar, olika kålsorter, sallader, kryddor, blommor och en massa annat. Snart är det dags att så gurkväxter, majs och bönor bland annat.

Vi har planterat ut ett antal buskar som vi dragit upp från sticklingar. Även flera plantor med humle ska grävas ner, men vi vet ännu inte var. I en pallkrage står flera bebis-buskar i väntan på att planteras ut i barnkammaren där de ska få växa till nästa år. Det är tex fläder, jostabär, björnbär och olika sorters blåbärstry.

Vi har även hövallar att sköta om. Städa av, gödsla och hålla nere sly. Planen var att redan vara klar med städningen av vallarna och även städa upp hela vår mark efter skogsröjningen förra året, men vi har helt enkelt inte hunnit med. Det är livet med gård i ett nötskal – det finns alltid massor att göra, ännu fler planer och tiden räcker inte till. Men det brukar bli rätt ok på slutändan ändå.

Spännande år

Det här året kommer verkligen gå i odlingens tecken! Dels är jag engagerad i ett odlingsprojekt – Odlingsakademien – som kommer bjuda på en mängd spännande aktiviteter och möten med andra odlingsintresserade. Missa inte det om du är odlingsintresserad och bor i området nordöstra Småland (ungefär)! Dels har jag fått möjligheten att jobba som trädgårdsmästare i en fantastisk permakulturträdgård. Dels ska jag hålla min första odlingskurs, här hemma på gården. (Än finns det nån plats kvar, så sök gärna om du är intresserad! Kursen hålls i Studieförbundet Vuxenskolans regi.) Och dels är det som vanligt full rulle hemma i min egen trädgård.

Mycket spännande och roligt på gång helt enkelt!

Textilt återbruk – ull

Ull är ett fantastiskt naturmaterial som jag fått upp ögonen för under min återbrukskurs. Jag har tidigare dragit mig för ull eftersom det är svårt att tvätta och för att det kliar, men nu har jag tänkt om. Dels behöver – ska! – inte ull tvättas så ofta. Det är naturligt luktreducerande och smutsavstötande, och behöver för det mesta bara vädras ute i fuktig väderlek (eller i badrummet när man duschar) för att rengöra sig själv. Sen går det tvätta för hand eller på ett skonsamt program i maskinen några gånger per år. Dels kliar inte all ull – det beror på vilken fårras och vilken del av fårkroppen ullen kommer ifrån, samt vad man använder ullen till.

Men det man ska tänka på om man köper nya plagg är att ullen ska vara mulesingfri, och gärna både ekologisk och svensk, för även om det är en naturprodukt kan produktionen innebära att både fåren och ullen blir utsatta för otrevligheter. Här på SlowFashion finns en massa bra information om ull!

Något som är riktigt kul med ull är att det går att tova! Jag körde en tjock ylletröja på ett för varmt program i tvättmaskinen och ut kom en mycket mindre tröja, redo att klippas i bitar utan att det repade upp sig. De små hålen som fanns innan spelade syntes inte längre. Av denna tröja sydde jag sedan benvärmare, torgvantar, mössa och halsduk. Halslinningen blev till en dekoration i form av en ros, och det blev nästan inget tygspill alls!

Ett tunnare ullplagg i form av en lammullsklänning blev ett tunnare och mjukare material att jobba med och den har hittills förvandlats till vantar och mössa (av polokragen). Resten tror jag ska få bli ullsulor till skorna bland annat. Tovad lammull var verkligen ett roligt material att jobba med, och inspirerade mig dessutom att ta mina första stapplande steg inom området broderi.

Textilt återbruk – sy om

Vi ärver mycket av våra (framförallt barnens) kläder och det mesta andra köper vi second hand, men det är inte lätt att hitta kläder för lite större barn och ungdomar. Därför har jag ägnat en del av hösten och vintern åt att lära mig sy om plagg.

Jeanstyg är oerhört tacksamt att sy i. Lite tungt ibland visserligen, men med en rejäl nål i symaskinen så har det gått bra. Här har två klänningar i vuxenstorlek klippts av på mitten och sytts ihop och in, för att passa storlek 150 istället. Den ena är sammanfogad med ett band jag hade i gömmorna och som passade utmärkt med klänningens broderier. Det knepigaste har varit att få till en lagom figuranpassning utan att begränsa rörelsevidden eller göra det svårt att få på eller av plagget. Det är nackdelen med styva tyger, när det tekniska kunnandet inte är så stort….  Nästa steg är att lära mig sy om elastiska plagg, det är lite knepigt att få till snygga och hållbara sömmar tycker jag.

Dessutom sydde jag en väska av ett par jeansfickor och ett gammal läderband. Jeans går att ha till mycket!

Begagnade herrskjortor är ett annat grundmaterial som är tacksamt att jobba med. Jag roade mig med att sy om tre bomullsskjortor till en oversize-skjorta åt mig. Knepigt som tusan – jag höll på att ge upp av allt sprättande efter att jag tänkt, och sytt, fel ett antal gånger, men till slut så gick det. En annan skjorta blev en klänning till dottern med hjälp av överblivna detaljer från de skjortorna – en knapprad blev midja ihop med en armmudd och en annan ärm fyller ut kjolen. Innan den är klar ska den förstoras lite (det där med rätt storlek…!) och det ska på en krage, en ficka och några dekorationer av muddar. Den klänning är jag riktigt nöjd med, så jag hoppas verkligen inte jag klantar till det när den ska läggas ut!

Det tar tid att sy om plagg, men med tanke på vilken resurskrävande och smutsig verksamhet textilindustrin är (inte minst med tanke på textilarbetarnas situation!), så känns det väl värt att lägga energi på att ta tillvara plagg som redan finns och som är gjorda av ett tåligt material. Dessutom är det kul! (Åtminstone när det blir som man har tänkt…)