Grönare jul

Här kommer några små tips på ett grönare julbord – bra för både hälsan och miljön!

Vitkåls- och morotssallad med apelsin och rostade solroskärnor. Tips för att mjuka upp vitkålen: finriv och knåda den med lite salt, eller koka upp dressingen, häll den het över den rivna/strimlade vitkålen och låt svalna. Blanda vitkål, rivna eller strimlade (med potatisskalaren) morötter med en dressing gjord på olja, vinäger(vitvin-, balsam- eller äppelcider-), citronsaft, apelsinjuice, en nypa av vardera salt och socker (eller honung). Strössla över apelsinbitar och rostade solrosfröer. Det går även utmärkt att använda valnötter istället och att lägga till russin.

Grönkålssallad. Riv grönkålen i bitar och knåda den i en dressing av olja, citronsaft, lite honung, eventuellt lite apelsinjuice och en nypa salt och peppar. Strössla över valfria ingredienser tex äppelbitar, russin, apelsinbitar, fetaost, granatäppelkärnor, strimlad rödlök och/eller (rostade) valnötter.

Rödkålssallad. Gör ungefär som i de övre recepten men byt ut grönkålen, vitkålen eller morötterna mot rödkål.

Coleslaw: Gör en coleslaw på vitkål, morötter och rödlök, eller kanske på rödkål, äpple och rödlök? Jag byter gärna ut en del av creme-fraichen mot matlagningsyoghurt så känns den lite fräschare.

Jag är helt omöjlig på att följa och komma ihåg recept och slänger nästan alltid ihop ingredienserna på en höft, så därför blir det tyvärr inte mer detaljerat än så här. Det får vara upp till kocken att prova och smaka sig fram.  Men nu kommer det äntligen ett riktigt recept!:

Marockansk morotssallad: Gör en dressing på saft och rivet skal från 1/2 ekologisk apelsin, 2 msk citronsaft, 4 msk olivolja, 1 riven vitlöksklyfta, 1 tsk flytande honung (värm vanlig honung) och lite flingsalt. Riv 4-5 morötter, blanda med 1 tsk mald spiskummin, 1/2 tsk mald kanel, myntablad och bladkoriander, häll över dressingen. Klart!

Alla dessa sallader står sig bra flera dagar i kylskåp, men vänta med att tillsätta frukt, nötter, ost mm till serveringstillfället.

Hemmagjorda köttbullar kan drygas ut med finrivna morötter och jag skulle tro att det vore gott med (honungs- och ingefärs-)ugnsrostade palsternackor och morötter till julbordet. Vill man ta det ett steg längre finns det massor av recept på ”julskinka” av griljerad kålrot eller vegetariska ”kött”bullar tex. Annars kan det räcka med att ta lite mer av Janssons och rödbetssallad tex, till förmån för korvar och skinka, så blir det genast lite mer hållbart på tallriken.

När julmaten är uttjatad men det fortfarande känns inspirerande med buffé, (kanske på annandagen?), så släng ett öga på olika recept från tex Indien och Libanon. Där brukar det finnas mycket smakrika vegetariska rätter att utforska.

Ett annat tips är att sätta igång att grodda och skotta för att ha klimatsmart färskt grönt till jul!

 

 

Annonser

Hållbar jul

Julklappspåsar istället för julklappspapper

Nu står julen för dörren. Kanske en tid av umgänge, mys och god mat, kanske en tid av stress, överkonsumtion och alldeles för mycket sötsaker? Definitivt ett tillfälle att fundera kring vad som är viktigt på riktigt och att ta ett steg, eller två, mot lite mer hållbara vanor. Både miljömässigt och personligt hållbara. Här kommer några tips, fyll gärna på med fler!

Julklapparna: Varför ger vi julklappar? För mig handlar det om skapa förväntan och glädje, och att visa omtanke och kärlek. Kanske finns det andra sätt än att dränera sig själv (och plånboken) i stressen att hitta den perfekta julklappen? Ett litet personligt handskrivet kort om varför just den personen är så fantastisk och älskad? Ge bort av sin tid – göra en mysig utflykt tillsammans, fika i lugn och ro med fullt fokus, eller ge ett ”presentkort” på något personen behöver hjälp med? Eller skänk en gåva till de som verkligen behöver istället – rent vatten, skolmaterial eller säker förlossning via Plan tex. Ett gåvobevis och en varm kram kan räcka gott åt de flesta av oss här i överflödens land.

Andra tips är att ge bort en upplevelse såsom ett teaterbesök, eller förbrukningsvaror som fina matvaror eller hygienartiklar (som man vet att personen ifråga verkligen använder, annars faller vitsen med det hela!). Eller kanske diskborstar i trä, fruktpåsar i tyg eller andra produkter som bidrar till ett lite mer hållbart liv? Den som har tid och lust kanske kan skapa sina egna julklappar, såsom en trave hembakade knäckebröd, hemgjord hudsalva (smält 80% ekologisk kokosolja med 20% annan olja, tex rapsolja, låt svalna och vispa med elvisp när det börjat stelna, häll upp i små burkar – klart!) eller sköna vetekuddar.

Känns det för stort och svårt att ställa om hela julklappsplanen, så börja med att byta ut någon julklapp mot ett mer hållbart alternativ. Eller skala helt enkelt bara ner mängden julklappar, särskilt de med låg förväntad livslängd och användning. Fundera kring möjligheten att handla begagnat och skänk själv vidare fina saker som inte används – kanske kan de bli omtycka, klimatsmarta julklappar till någon annan?

Julklappspapper är en annan möjlighet att ta tag i. Jag har sytt paketpåsar i tyg, men det går lika bra att byta ut det vanliga julklappspapperet mot tidningspapper eller barnens teckningar på en del av paketen.

Julmaten: Det är så lätt att rada upp den ena maträtten efter den andra, av tradition och ohejdad vana, och sedan äta tills magen står i fyra hörn. Men även här tror jag det finns en vits med att fundera lite. Skala ner och ät ett julbord med de verkligt goda rätterna, satsa hellre pengarna på bra kvalitet och hållbarhet än på att äta rester i ända fram till nyårsafton, och lägg till lite mer grönt. Morots- och apelsinsallad eller grönkålssallad tex. Tänk likadant med sötsakerna – satsa på det som verkligen känns gott och njutbart. Laga och baka mer från grunden – om tid och ork finns vill säga. Stress, press och dåligt samvete är nog själva motsatsen till julstämning.

Och sist men inte minst kommer nu min ständiga pekpinne: välj eventuell julskinka med omsorg! (= svenskt)

Julstämningen: Kanske är vägen mot en mer miljömässigt hållbar jul också vägen mot en mer personligt hållbar jul? Lite mindre stress kring julklappar, lite mindre och nyttigare mat, lite mer fokus på relationer och umgänge än på prylar? Det är så lätt att se på julpyntet, paketen och maten som nyckeln till julstämningen, men jag tror det är värt att ställa sig frågan vad det verkligen är som skapar den där härliga känslan, vad just jag vill ha, eller inte vill ha, för att må bra – före, under och efter julen.

Vad är dina tips för att skapa ett mer hållbart firande?

Brandlarmet går! Eller inte?

 

Brandlarmet ljuder. Men de flesta personer runt omkring dig reagerar inte, utan fortsätter lugnt med sitt. Skulle du stanna kvar eller rusa ut? Jag läste en intressant studie som undersökte det här och fann att majoriteten skulle stanna kvar. Vi gör som resten av flocken gör. Får ingen annan panik behöver nog inte vi heller ha det.

Kanske finns förklaringen till att vi inte agerar på klimathotet där? Alla runt oss fortsätta leva som om brandlarmet inte går. Vi fortsätter bli itutade att den ekonomiska tillväxten ska rädda vår välfärd, när det i själva verket är den som slår undan benen för oss. Den ekonomiska tillväxten som kräver att vi överkonsumerar. Den ekonomiska tillväxten som parasiterar på miljön och andra människor i andra delar av världen. Som sägs behövas för att skapa goda livsvillkor för fler men som läcker som ett såll, rakt ner i fickorna på de rika som vill bli ännu rikare.

Eller är det kanske så att brandlarmet faktiskt inte går? Vi märker att det luktar lite rök, men brandlarmet är avstängt. För att undvika panik, för att folk ska stanna kvar i lokalen och fortsätta konsumera. För välfärdens skull. Välfärd to the bitter end.

Att ta ett steg

Sista steget i min lilla serie om Steg: Vad är enklast att börja med?

Det enklaste att börja med är att fundera på vad man redan gör! Sedan på vilka områden som antingen är lättast att göra förändringar inom, eller vilka områden som skulle ge mest effekt, och bestämma sig för något att ta tag i. Det kan tex vara:

Mat: Byt ut en vara mot ekologiskt i butiken. Här finns en liten film om tips på de viktigaste varorna att byta till eko. Ett annat alternativ är ju att helt enkelt avstå från en vara för att den är onödig, osund eller helt enkelt inte i säsong, eller att köpa sista-datum-produkter och frukt som ser lite sliten ut för att minska svinnet.

Lägg lite tid på att ta fram intressanta recept och planera in en vegetarisk måltid i veckan, eller välj vegetariskt på lunchrestaurangen.  Dryga ut köttet med rotrukter, baljväxter eller bara mer gröna tillbehör är ett annat sätt att äta lite mer hållbart.

Kläder: Ta en titt i garderoben och fundera kring vad du verkligen använder och vill ha (och redan har!), för att undvika att handla onödiga kläder. Minimalisterna har många bra och tänkvärda inlägg inom området. Kassera aldrig fungerande kläder utan lämna vidare, tex till andrahandsmarknaden. Känns det bekvämt att ärva kläder – berätta att du är spekulant på det så kanske det kommer en kasse med kläder som någon annan inte längre har behov av.

Transporter: Cykla, gå, samåk eller åk kollektivt någon gång/vecka. Att förbereda sig lite, tex med  funktionella kläder, reflexer eller genom att boka samåkningsdag med någon kan underlätta för att det verkligen blir gjort.

Produkter: Ta en titt i städskåp och badrumsskåp – vad behövs och används? Finns det någon produkt som kan bytas ut till något mer miljövänligt, eller helt enkelt inte återinförskaffas, när det tar slut?

Prylar: Fundera kring vill och behöver. Sortera ut och lämna vidare så kanske någon annan slipper köpa nytt.

Oftast är det enklast att börja med en sak och vara nöjd med det. En ekologisk produkt, en återbrukad pryl eller ett återanvänt klädesplagg spelar också roll!

Men ibland är det roligare och effektivare med en större utmaning. Köpstopp ett halvår, prova att leva enbart på hemodlat en månad, sälja (eller ställa av) bilen och ge sig tusan på att ta sig till jobbet på annat sätt, köra en helvegetarisk vecka i månaden…. Även om det inte alltid resulterar i en permanent förändring så blir det ett steg på vägen.

Vilka är dina bästa steg? Kom gärna med fler tips och idéer!

 

Mina steg

Jag fortsätter med temat Steg. Mina steg mot ett lite mer hållbart liv:

Mat – Vi odlar grönsaker och är helt självförsörjande på grönsaker en del av året. Resten av tiden behöver vi komplettera mer eller mindre från affären. Något vi inte alls har satsat på, och som skulle vara ett naturligt nästa steg, är att odla potatis och rotfrukter för lagring över vintern.

Vi äter mer och mer vegetariskt, men det har tagit sin tid att ställa om kosten och vanan. Vi startade med en vegetarisk måltid i veckan och nu, efter flera år, står kötträtter på matlistan max ett par gånger per vecka. Däremot äter vi mycket mejeriprodukter.

När vi handlar köper vi en hel del ekologiskt, men inte allt och alltid. Kaffe och bananer är de varor som undantagslöst är ekologiska. Kött är undantagslöst svenskt och helst ekologiskt, men det är sällan vi köper det. Ska jag välja mellan svenska äpplen och importerade ekologiska blir jag förvirrad, så jag då varierar jag. Mjöl köper vi nästan alltid ekologiskt eftersom surdegen blir märkbart mycket piggare av det. Finns det varor med kort datum köper jag gärna det – om jag behöver det, innehållsförteckningen inte ser för kemikaliestinn ut och såvida det inte innehåller något importerat animaliskt. För övrigt försöker jag ta så ”rena” enkla livsmedel som möjligt, och att inte stressa upp mig för mycket över alla olika val man ska göra i en mataffär – enklare sagt än gjort. Nu för tiden kommer jag oftast ihåg tygkassarna och fruktpåsarna.

Kläder – Barnen har turen att ärva mycket kläder och ibland även jag. Resten köper jag gärna på second hand – om det finns sådant jag vill ha. Underkläder, tights, linnen mm köper jag på en helt vanlig klädaffär, men helst med någon sorts ekomärkning. Behöver jag annat, tex ytterkläder till barnen, köper jag det jag hittar, tycker passar och inte är för dyrt. Såvida det inte luktar otäckt plastigt. Jag lagar gärna trasiga kläder, men är gräsligt dålig på att ta hand om fläckar.

Transporter – Vi har en bil som jag använder lite för ofta. Den är sett sina bästa dagar, vilket våra barn emellanåt skäms för, men den rullar och går. Några gånger per vecka cyklar jag till förskolan, men ofta prioriterar jag bort det för att hinna annat eller för att latmasken sätter in, dumt nog. Min man cyklar flitigt i perioder och åker buss däremellan, annars hade vi behövt två bilar. Vintertid byter vi till vinterdäck på cyklarna för att kunna cykla säkrare. Vid länge resor väljer vi gärna tåg, men ofta är det mer praktiskt (och billigare dumt nog) med bilen ifall vi åker hela familjen.

Produkter – Vi städar och tvättar i första hand med vanlig såpa. Lite ättika få komplettera såpan i tvättmaskinen. Tidigare använde vi tvättnötter, vilket också fungerade bra. Diskmaskinen däremot får vanliga diskmaskinstabletter, miljömärkta visserligen men ibland funderar jag på om det inte finns ett bättre alternativ? Vid knepigare smuts använder vi gärna ”husmorstips” som bikarbonat och citron, men ibland abdikerar vi för att använda starkare grejer. I duschen finns det både ekologiskt schampo och vanligt, men det får inte lukta för starkt. Där finns det utvecklingspotential i att prova fler ekologiska varianter, eller kanske no-poo. Vill vi smörja in huden väljer vi helst sådant som är ofarligt att äta, tex kokosolja, eller vanlig helosansalva. Smink använder jag i princip aldrig men det lilla som finns köper jag helst ekologiskt.

Prylar – ”Ingen reklam” på postlådan – både för att spara papper och för att undvika onödigt habegär. Vi försöker köpa det vi behöver snarare än det vi vill ha och gärna begagnat. Men det är ju såklart en väldigt flytande definition på ”behöver”….!!  I köket har vi bytt ut nästan all plast mot glas, rostfritt stål, trä eller emalj. För övrigt försöker vi också undvika plast, för mycket leksaker och elektroniska prylar för nöjes skull (undantaget datorer mm). Men visst blir det mycket slit-och-släng med alla pennor och papper barnen målar bort, pärlplattor och annat pyssel.

Summa summarum: Jag skulle inte säga att vi lever hållbart, men vi lever mer hållbart än vi gjort tidigare. Mer hållbart än impulsen och konsumtionssamhället säger åt oss att göra. Och jag försöker vara nöjd med det – inte minst för mitt välmåendes, min personliga hållbarhets, skull. För mig känns det viktigt att försöka leva miljömässigt lite mer hållbart, och att laga bra mat från grunden tex – men ibland kan det bli ett för stort stressmoment. Så vi försöker balansera mellan att vara lojala mot våra ideal och att släppa dem emellanåt. Att bara strunta i allt och köpa en pizza kan vara nog så välgörande ibland.

 

 

Förbannelsen i att ta ett steg

Det finns en förbannelse i att försöka leva lite mer hållbart. En förbannelse som består i att bli mer och mer medveten om hur svårt det faktiskt är. Som består i dåligt samvete över att inte räcka till. Jag får dåligt samvete över de kläder jag köper nya, även om de mesta i garderoben är begagnat. Jag får dåligt samvete över bilen, fast vi har en istället för två. Jag får dåligt samvete över den mat vi köper, även om en stor del är ekologisk och vi odlar mycket själva. För när jag väl valt att öppna ögonen för klimatkatastrofen, textilindustrin, det galna matproduktionssystemet och hur den ekonomiska tillväxten styr det mesta så går det inte längre att blunda. Möjligtvis försöka kisa lite.

Jag inser att jag aldrig kommer kunna göra tillräckligt…. Jag borde göra så mycket mer. Men det jag gör ändå är en piss i havet….  Gör jag fel känns det allvarligt, men gör jag rätt så känns det för fjuttigt, för meningslöst.

Det är så lätt att känna att det är övermäktigt och ändå inte lönt. Det är så lätt att bli ifrågasatt när man försöker och vill men inte når ända fram. Om inte annat från en själv – jag är min egen strängaste domare.

Men det finns också möjlighet att välja. Välja att tro att det jag gör spelar roll. Liten, men ändå. Välja att acceptera att jag inte kan nå ända fram alla gånger – jag lever i det samhälle jag gör och kan inte, vill inte, frikoppla mig helt från det. Välja att fokusera på det jag gör rätt. Välja att uppmuntra alla försök och acceptera alla nederlag och tillkortakommanden.

Jag har redan valt att jag hellre tar ett steg eller två, än avstår helt för att jag ändå aldrig kommer fram. Om alla tar ett steg så kommer vi så mycket längre än om några få går långt! Och när man kan glädja sig åt det steg man tagit, istället för att förfasa sig över alla de steg man har kvar och kanske aldrig kan, vill eller orkar ta, är det så mycket enklare att ta ytterligare ett.

Ve den som försöker ta ett steg!

Det är värre att försöka och inte nå ända fram än att inte försöka alls. Företag som försöker ställa om till mer hållbarhet granskas i sömmarna för att hitta bristerna – för de finns. Tänk om vi blir lurade!? Då är det mycket bättre med företag som ärligen skiter i allt vad miljö och socialt ansvar heter. Eller hur?

Ve det företag som utger sig för att vilja göra rätt men inte har nått ända fram. Och som fortfarande spelar på den enda spelplan som finns.

Det är bättre med konventionellt kaffe där vi vet vad vi får – besprutning, sjuka arbetare och skövlad skog – än att lägga våra surt förvärvade pengar på ekologiskt kaffe. Ifall alla krav på hållbarhet inte är uppfyllda. Ifall kontrollerna inte fungerar som de ska så vi ändå råkar få ohållbart kaffe. Ifall någon råkar tjäna pengar på vår godtrogenhet. Säkrare då med vanligt hederligt kaffe – då vet vi vad vi får!

Människor som försöker ställa om till mer hållbarhet granskas i sömmarna efter de brister som -självklart – finns. Ve den som säger sig vilja leva hållbart men glömmer ta med tygkassen till affären. Ve den som äger en bil, som köper nya kläder i närmsta standardbutik, fast det så uppenbart är för billigt och bara helt fel eller som har mage att äta importerad frukt på fikarasten. OM det finns en ambition till hållbarhet – annars är det helt ok. Den som inte bryr sig ett skvatt går fri.