Vad händer i trädgården 2019?

Nytt för i år är att vi har planterat ut egensådd sparris, både i trädgården och inne i växthuset. Sammanlagt ca 20 plantor.

Än tar det många år innan vi får skörda, men förhoppningsvis lever plantorna länge sedan. Runt sparrisen växer det sallat bland annat.

Jag har dragit upp och planterat ut en mängd perenna blommor. Alla valda för att de är mer än bara vackra. En del är medicinalväxter, en del bra för pollinatörerna, en del fungerar som krydda. Längs med ena sidan av växthuset har jag satt perenner för att minska näringsläckaget från jorden när det regnar. De flesta blommor har hamnat lite huller om buller, eftersom de blev klara att planteras ut i oordning. Jag räknar med att möblera om nästa år, eller kanske året efter, när jag ser hur de beter sig och trivs, och vilka som passar ihop.

Vi odlar kronärtskockor för första gången. Men vi ids inte äta upp dem, de är så vackra där det står!

Detta år har jag, vis av erfarenhet, mer tydligt än tidigare delat upp sommar- och vintergrönsaker i olika land. Varje år tror jag att jag kommer komma ihåg vad jag sått var och varje år står jag sedan förvirrad och funderar på vilka morötter jag ska äta upp först….

Vi har nya land för i år och provar att odla i sand inne i växthuset – hittills med gott resultat. Annars rullar det på ungefär som tidigare med odlingen, men för varje år får vi liite mer ordning och liite mer rutin.

En risig helg

Den här helgen har till stor del handlar om ris. Vi restaurerat en del av vårt gamla flätade risstaket som hade sjunkit ihop till halva sin höjd. Vi har städat utanför jordkällaren där vi röjt ner en massa träd och sly för att försöka dränera bort den årliga översvämningen och förhoppningsvis kunna renovera och ta den i bruk.

En del av riset blev omvandlat till en rismur uppe på trädgården. Istället för att bli bortkört eller bränt får det nu arbeta för den biologiska mångfalden genom att ge rum åt olika smådjur och även bidra till ett bättre mikroklimat och skapa avskärmning. Vi har även röjt en hel del ute på betena och flyttat undan två rishögar som legat i trädgården i väntan på bättre tider.

Som belöning upptäckte vi att det växte en massa skogslök, kajp, längst ner i trädgården! Märkligt att inte ha sett det tidigare. I ungefär samma hörna upptäckte vi ett mirabell(?)-träd med massor av härlig frukt förra året – lika märkligt det. Men det kanske blir så när trädgården är stor och vildvuxen?

Bakre delen av trädgården har gränsat till stora mörka granar. Nu är granarna väck och det har blivit så ljust och fint. Runt den stora gräsytan växer sälg, storfruktig hassel och vanlig hassel, äppelträd, fläder, nypon, mahonia, slån – och så mirabell och kajp då tydligen! För att inte tala om det gamla Sagoträdet som barnen upptäckte för många år sedan. Här kan man drömma länge om hasseldungar, bad-dammar, trolsk skogsträdgård och annat som ytan skulle kunna omvandlas till….

 

Vallörten

För några år sedan köpte jag rotsticklingar av vallörten Bocking 14 och planterade ut. Det är en steril variant av den vanliga vallörten, vilket gör att den inte riskerar att sprida sig likt ogräs. Jag ska ha den till gröngödsling, den har djupa rötter som drar upp näring långt nerifrån jorden och den får stor bladmassa som tål att slås av flera gånger per säsong. Dessutom är den populär hos bina och har så tät rotmassa att den på sikt kan fungera som en spärr mot rotogräs – perfekt att ha i utkanten av köksträdgården!

Detta lilla träd har varit täckt runt om med blöta tidningar med något tyngande ovanpå sen förra året, jag tror det var gammalt ensilage. Rötterna från kvickrot och nässlor var inte borta, men de var rejält försvagade och lätta att gräva bort nu när tidningarna förmultnat. Här jag har planterat vallört och vårlökar, kanske ska jag peta ner lite frön av någon ettårig gröngödslingsväxt också.

Nu har jag grävt upp alla 12 plantorna och planterat ut på nya platser, bland annat under två träd. Det blev 18 plantor eftersom en del rotklumpar var lätta att dela.

Dessutom blev det massor med rotbitar kvar som jag har planterat i backar med jord – har jag gjort rätt kan jag få minst 50 nya små plantor att sätta ut framåt sommaren. En back får stå i mitt lilla drivväxthus med värmematta under, det andra får stå skuggigt under en bänk. Nu håller jag tummarna hårt – lyckas det har jag fått en enorm avkastning bara genom att vänta några år på att de första sticklingarna skulle hinna växa till sig. Tid och tålamod kan spara både energi och pengar.

Enkelt grönt på vintern

Ärtskott är ett fantastiskt grönt tillskott på vintern! Jag blötlägger gula ärtor över natten och sår sedan tätt i några centimeter jord på olika sorters uppläggningsfat och ugnsformar. När skotten är ca en decimeter börjar vi skörda genom att klippa av dem. Efter några dagar har de växt på sig igen och går att skörda ytterligare en eller två gånger. Barnen älskar ärtskotten och äter dem gärna som de är.

Vitlöksskott är ett annat gott grönt tips!

Ytterligare ett sätt att få färskt grönt på vintern är att grodda. Här är mungbönor som legat  i blöt över natten och nu kommer få vara i den här burken med silduk några dagar. Bönorna sköljs med kallt vatten morgon och kväll och däremellan står burken uppochned i ett durkslag för att överskottsvattnet ska rinna ut. Ett annat sätt är att grodda i påsar som får hänga över diskbänken – det har jag inte provat än men jag tänker mig att tygfruktpåsarna skulle vara utmärkt till det! När groddarna är klara kan de ges lite extra grönska genom att stå i fönstret ett tag och sedan ska de förvaras i kylskåp.

Det är bra att pastörisera groddarna innan, genom att sänka ner dem 30 sekunder i ca 85-gradigt vatten, och alla bönor utom just mungbönor behöver tillagas innan de äts. Ett annat tips är att grodda gula ärtor några dagar innan man gör ärtsoppa – då tar kroppen lättare upp alla näringsämnen och det blir även lite snällare mot magen.

Sticklingar på bärbuskar

För första gången har jag tagit sticklingar i någon större omfattning och har efter första omplanteringen drygt 10 st nya små plantor av vardera krusbär, jostabär, blåbärstry och gojibär. Det finns även 7 plantor fläder, samt några få av nallon och björnbär. Dessutom finns det drygt 40 jordgubbssticklingar sedan innan. Nu håller vi tummarna för att alla plantor överlever vintern och ger fina bär framöver!

Att ta egna sticklingar eller dra upp nya perenner från frö är ett långsamt, men klimatsmart och ekonomiskt, sätt att odla och skapa sin trädgård.

Vattna när det regnar

…. eller nyligen har regnat. Pippi var ju lite tokig när hon stod med vattenkannan i rabatten i ösregn, men det är faktiskt alldeles kanon att passa på att vattna när jorden fortfarande är blöt av regn. Då tar den lättare emot vattnet och det är större chans att plantorna verkligen får den där rotblötan som de längtar efter. Hur mycket det än regnat eller hur mycket man än har vattnat så brukar det ändå bara vara blött i det översta jordlagret, och etablerade plantor – särskilt de där man vill ha långa rötter som morötter tex – föredrar en rejäl vattning mer sällan. Dessutom finns det förhoppningsvis en massa prima färskt vatten i regnuppsamligen efter en rejäl skur. Kombinerat med täckodling som håller kvar fukten i jorden blir det extra bra!

Bondbönans lov

Färskpotatis, kokta bondbönor, bondbönsröra och grönsaker blev en kanongod sommarmiddag!

Jag älskar bondbönor. De är tåliga och kan sås tidigt på våren. De är goda och nyttiga – fyllda med proteiner. Med bondbönor i trädgården är det lätt att skapa en fullvärdig vegetarisk måltid. De kan ätas kokta som de är – kanske i en sallad, eller förvandlade till goda röror, vegetariska biffar eller soppa. Men även om jag köpte många fröer i våras så har jag inte i närheten av tillräckligt – nästa år ska jag satsa på ännu mer! Och inte plantera ihop med potatisen utan sätta i egna rader så de får massor av eget utrymme att växa i. Förra året fick jag inte heller tillräckligt, men året innan hade vi kvar bondbönor länge under vintern och det är min bondböns-målbild. Vill ni odla en mångsidigt vegetarisk proteinkälla – satsa på bondbönor!