Sticklingar på bärbuskar

För första gången har jag tagit sticklingar i någon större omfattning och har efter första omplanteringen drygt 10 st nya små plantor av vardera krusbär, jostabär, blåbärstry och gojibär. Det finns även 7 plantor fläder, samt några få av nallon och björnbär. Dessutom finns det drygt 40 jordgubbssticklingar sedan innan. Nu håller vi tummarna för att alla plantor överlever vintern och ger fina bär framöver!

Att ta egna sticklingar eller dra upp nya perenner från frö är ett långsamt, men klimatsmart och ekonomiskt, sätt att odla och skapa sin trädgård.

Annonser

Vattna när det regnar

…. eller nyligen har regnat. Pippi var ju lite tokig när hon stod med vattenkannan i rabatten i ösregn, men det är faktiskt alldeles kanon att passa på att vattna när jorden fortfarande är blöt av regn. Då tar den lättare emot vattnet och det är större chans att plantorna verkligen får den där rotblötan som de längtar efter. Hur mycket det än regnat eller hur mycket man än har vattnat så brukar det ändå bara vara blött i det översta jordlagret, och etablerade plantor – särskilt de där man vill ha långa rötter som morötter tex – föredrar en rejäl vattning mer sällan. Dessutom finns det förhoppningsvis en massa prima färskt vatten i regnuppsamligen efter en rejäl skur. Kombinerat med täckodling som håller kvar fukten i jorden blir det extra bra!

Bondbönans lov

Färskpotatis, kokta bondbönor, bondbönsröra och grönsaker blev en kanongod sommarmiddag!

Jag älskar bondbönor. De är tåliga och kan sås tidigt på våren. De är goda och nyttiga – fyllda med proteiner. Med bondbönor i trädgården är det lätt att skapa en fullvärdig vegetarisk måltid. De kan ätas kokta som de är – kanske i en sallad, eller förvandlade till goda röror, vegetariska biffar eller soppa. Men även om jag köpte många fröer i våras så har jag inte i närheten av tillräckligt – nästa år ska jag satsa på ännu mer! Och inte plantera ihop med potatisen utan sätta i egna rader så de får massor av eget utrymme att växa i. Förra året fick jag inte heller tillräckligt, men året innan hade vi kvar bondbönor länge under vintern och det är min bondböns-målbild. Vill ni odla en mångsidigt vegetarisk proteinkälla – satsa på bondbönor!

 

Ätbara perenner

Perenna växter är egentligen fantastiska! Man  planterar en gång och vårdar lite extra i början, sen sköter de sig i stort sett själva. Inte en massa trixande med sådder, jord, krukor och sköra små plantor. Lättskött, billigt och klimatsmart! Perennerna utvecklar ett rejält rotsystem som gör dem mindre känsliga vid torka, och som drar upp näring djupt nerifrån jorden. De är ofta snabba igång på våren och håller ut länge på hösten, och vissa sorter förökar sig villigt. Dessutom tar de själva beslut om när det är dags att börja växa så odlaren slipper ha huvudbry om huruvida det är dags att så och plantera ut, eller inte.

Vi har sparris, libbsticka, rankspenat, rabarber, gräslök, trädgårdssyra och olika kryddor. Även nässlor och kirskål kan ses som produktiva perenner om man är på det humöret…. Vallört är en perenn växt som inte är ätbar, men som är utmärkt till täckning och gödselvatten. Träd och buskar, klätterväxter, jordgubbar och smultron kan också få tillhöra den här kategorien. Jordärtskockor är delvis perenna, eftersom de kan ligga kvar i jorden till skörd och sedan är det bara att lämna kvar eller återplantera några stycken för att säkra nästa års skörd. Sen finns det ju alla dessa växter som gärna frösår sig så att trixet med frösådd får ersättas med att rensa bort en massa överflödiga plantor – som ringblomma, bärmålla, trädgårdsmålla, vintersallat, gurkört mm.

I vår trädgård vill vi ha ännu mer sparris, rabarber och kryddor, och även prova att odla fler olika sorters perenna lökar, strandkål och andra ätbara perenner.

 

Vad är en klimatsmart trädgård?

Jag vill skapa en klimatsmart trädgård, men vad innebär det egentligen? Det här jobbar jag efter:

  • Odling av nyttoväxter – en trädgård som producerar är klimatsmart. Inga transporter, inga förpackningar, mindre svinn och full koll på hur maten producerats. Dessutom fantastiskt gott med nyskördade grönsaker, och det finns så många fler sorter att välja på! Man behöver inte satsa på full självförsörjning – allt som produceras är bra, om det så är några sockerärtor i en kruka. Mitt mål är att odla mängder med grönsaker, kryddor, frukt och bär.
  • Odling av perenner –  kryddor, rabarber, sparris, jordgubbar, samt träd och buskar som ger frukt och bär, men även bladväxter som rankspenat och trädgårdssyra. De här växterna kräver betydligt mindre skötsel när de etablerat sig, de får ofta djupa rötter som drar upp näring lång nerifrån och jorden behöver inte grävas vilket gör att den binder kol bättre.
  • Ta tillvara det som finns – dels att odla de grönsaker vi äter, dels äta de grönsaker som odlas. Det kan kräva lite kreativitet i köket. Dessutom finns det många ogräs och vilda växter som är goda att äta – den mest lättodlade mat man kan tänka sig!
  • Vatten – ta tillvara regnvatten. Minska vattenbehovet genom täckodling, genom att inte klema bort växterna för mycket utan tvinga dem att utveckla kraftiga rötter, genom att punktbevattna, placera jorden så att vatten hamnar rätt och inte skvalar av osv. Här har jag mycket kvar att jobba med – jag vill skapa ett system för tillvaratagande av regnvatten från alla tak, skapa vattenförvaring som är skyddat från algbeväxning och mygglarver, och göra det lätt att distribuera vattnet vidare till odlingarna (helst utan att använda el, men där kanske jag får backa lite). Nu i vattenbristens tid är vatten en extra viktig fråga! Men jag vill också planera för skyfall och stora vattenmängder – vart ska vattnet ta vägen om (när?) det blir blötår?
  • Jord – jorden behöver maskar, mikroorganismer och svampmycel för att må bra. Täckodling är toppen eftersom det tillför näring och organiskt material, ger mat och arbete till jordens liv, minskar behovet av grävning (bra för jorden både på mikro- och makronivå), minskar vattenbehovet och ogräsrensningen. Tillförsel av organiskt material balanserar och förbättrar alla sorters jordar – vi använder den hästgödsel som ändå produceras på gården, gräs som vi slått, tidningar, gammal hö…. Skapa egen jord genom att kompostera det som produceras i trädgården och hushållet.
  • Biologisk mångfald – hjälp det vilda djur- och växtlivet. Dels för att bidra till den biologiska mångfalden, dels för att de kommer hjälpa tillbaka – kanske genom att fånga skadeinsekter eller bidra till pollineringen så vi får ökad produktion. Fågelholkar, buskage, gamla rishögar, död ved, vatten, nektarrika blommor, frukt och bär som får vara kvar på buskar och träd, ängsslåtter osv är sådant som kan bidra till ökad biologisk mångfald och ett rikare liv.
  • Tid – låt trädgården ta tid, det är ett livsprojekt. Ta tid att planera trädgården – vart är det som soligast, var smälter snön snabbast, var är det blötast, var vill vi röra oss och uppehålla oss i trädgården, var blåser det, vilka växter verkar trivas osv. Ta tid att bygga upp en bördig och frisk jord. Nya land kan skapas genom att man noga täcker ett område med tex tidningar och sedan gör en ”lasagne” – flera lager med olika organiska material som trädgården producerar eller som man kan ta tillvara på annat vis, en sk kompostlimpa. Plantera perenner och låt dem ta tid att etablera sig. Dela plantor, ta sticklingar, dra upp från frö, ta tillvara rotskott – sådant tar tid, men sparar andra resurser. I trädgårdsprogrammen blir trädgårdarna klara i ett kick, och även om det lockar såklart så får min trädgård vara en process.
  • Acceptans – det måste inte vara perfekt. I en trädgård kommer det finnas en del skadedjur, ogräs och grönsaker som aldrig tar sig riktigt. I min trädgård kommer jag alltid att få kämpa mot rotogräs, jag kommer aldrig ha en perfekt klippt gräsmatta, jag kommer nog aldrig känna mig färdigt i trädgården och kanske kommer jag aldrig kunna producera så mycket som jag skulle vilja. Men jag kommer ändå kunna ligga i hängmattan i sommar och blicka ut över en produktiv, och ganska klimatsmart, trädgård.

Nu blommar sälgen!

Sälg är den trädart som förser flest olika fjärils- och insektsarter med mat, och det är den tidigaste. En blommande sälg kan säkra att insekter, som sedan kan pollinera våra fruktträd och bärbuskar, överlever våren. Har du en sälg så spara den! För den biologiska mångfaldens, binas och sommarens skördars skull.

Många olika sorters djur, svampar och lavar trivs på, eller till och med behöver, sälgen – levande eller död. Tydligen kan en spricka i en sälg även utgöra en skyddad plats för harsyra att växa på! Den här ombonad platsen hittade jag längst ner i trädgården häromdagen.

Bärbuskar på våren

Nu är det knoppar på våra bärbuskar! Ovan syns blåbärstry, amerikanska blåbär och vinbär, men även aronia, jostabär, fläder, hallon, rosenslån, häggmispel, storfruktig hassel, rosenkvitten, nypon, gojibär, krusbär, björnbär och björnbärshallon är på gång. Flera av dessa buskar satte vi förra året och de verkar ha överlevt vintern. Nu ser vi fram emot att skörda våra första gojibär, slånbär, jostabär och björnbärshallon, men hasselnötterna får vi nog vänta ytterligare några år på.