Vad händer i trädgården 2019?

Nytt för i år är att vi har planterat ut egensådd sparris, både i trädgården och inne i växthuset. Sammanlagt ca 20 plantor.

Än tar det många år innan vi får skörda, men förhoppningsvis lever plantorna länge sedan. Runt sparrisen växer det sallat bland annat.

Jag har dragit upp och planterat ut en mängd perenna blommor. Alla valda för att de är mer än bara vackra. En del är medicinalväxter, en del bra för pollinatörerna, en del fungerar som krydda. Längs med ena sidan av växthuset har jag satt perenner för att minska näringsläckaget från jorden när det regnar. De flesta blommor har hamnat lite huller om buller, eftersom de blev klara att planteras ut i oordning. Jag räknar med att möblera om nästa år, eller kanske året efter, när jag ser hur de beter sig och trivs, och vilka som passar ihop.

Vi odlar kronärtskockor för första gången. Men vi ids inte äta upp dem, de är så vackra där det står!

Detta år har jag, vis av erfarenhet, mer tydligt än tidigare delat upp sommar- och vintergrönsaker i olika land. Varje år tror jag att jag kommer komma ihåg vad jag sått var och varje år står jag sedan förvirrad och funderar på vilka morötter jag ska äta upp först….

Vi har nya land för i år och provar att odla i sand inne i växthuset – hittills med gott resultat. Annars rullar det på ungefär som tidigare med odlingen, men för varje år får vi liite mer ordning och liite mer rutin.

Annonser

En risig helg

Den här helgen har till stor del handlar om ris. Vi restaurerat en del av vårt gamla flätade risstaket som hade sjunkit ihop till halva sin höjd. Vi har städat utanför jordkällaren där vi röjt ner en massa träd och sly för att försöka dränera bort den årliga översvämningen och förhoppningsvis kunna renovera och ta den i bruk.

En del av riset blev omvandlat till en rismur uppe på trädgården. Istället för att bli bortkört eller bränt får det nu arbeta för den biologiska mångfalden genom att ge rum åt olika smådjur och även bidra till ett bättre mikroklimat och skapa avskärmning. Vi har även röjt en hel del ute på betena och flyttat undan två rishögar som legat i trädgården i väntan på bättre tider.

Som belöning upptäckte vi att det växte en massa skogslök, kajp, längst ner i trädgården! Märkligt att inte ha sett det tidigare. I ungefär samma hörna upptäckte vi ett mirabell(?)-träd med massor av härlig frukt förra året – lika märkligt det. Men det kanske blir så när trädgården är stor och vildvuxen?

Bakre delen av trädgården har gränsat till stora mörka granar. Nu är granarna väck och det har blivit så ljust och fint. Runt den stora gräsytan växer sälg, storfruktig hassel och vanlig hassel, äppelträd, fläder, nypon, mahonia, slån – och så mirabell och kajp då tydligen! För att inte tala om det gamla Sagoträdet som barnen upptäckte för många år sedan. Här kan man drömma länge om hasseldungar, bad-dammar, trolsk skogsträdgård och annat som ytan skulle kunna omvandlas till….

 

Vallörten

För några år sedan köpte jag rotsticklingar av vallörten Bocking 14 och planterade ut. Det är en steril variant av den vanliga vallörten, vilket gör att den inte riskerar att sprida sig likt ogräs. Jag ska ha den till gröngödsling, den har djupa rötter som drar upp näring långt nerifrån jorden och den får stor bladmassa som tål att slås av flera gånger per säsong. Dessutom är den populär hos bina och har så tät rotmassa att den på sikt kan fungera som en spärr mot rotogräs – perfekt att ha i utkanten av köksträdgården!

Detta lilla träd har varit täckt runt om med blöta tidningar med något tyngande ovanpå sen förra året, jag tror det var gammalt ensilage. Rötterna från kvickrot och nässlor var inte borta, men de var rejält försvagade och lätta att gräva bort nu när tidningarna förmultnat. Här jag har planterat vallört och vårlökar, kanske ska jag peta ner lite frön av någon ettårig gröngödslingsväxt också.

Nu har jag grävt upp alla 12 plantorna och planterat ut på nya platser, bland annat under två träd. Det blev 18 plantor eftersom en del rotklumpar var lätta att dela.

Dessutom blev det massor med rotbitar kvar som jag har planterat i backar med jord – har jag gjort rätt kan jag få minst 50 nya små plantor att sätta ut framåt sommaren. En back får stå i mitt lilla drivväxthus med värmematta under, det andra får stå skuggigt under en bänk. Nu håller jag tummarna hårt – lyckas det har jag fått en enorm avkastning bara genom att vänta några år på att de första sticklingarna skulle hinna växa till sig. Tid och tålamod kan spara både energi och pengar.

Sticklingar på bärbuskar

För första gången har jag tagit sticklingar i någon större omfattning och har efter första omplanteringen drygt 10 st nya små plantor av vardera krusbär, jostabär, blåbärstry och gojibär. Det finns även 7 plantor fläder, samt några få av nallon och björnbär. Dessutom finns det drygt 40 jordgubbssticklingar sedan innan. Nu håller vi tummarna för att alla plantor överlever vintern och ger fina bär framöver!

Att ta egna sticklingar eller dra upp nya perenner från frö är ett långsamt, men klimatsmart och ekonomiskt, sätt att odla och skapa sin trädgård.

Ätbara perenner

Perenna växter är egentligen fantastiska! Man  planterar en gång och vårdar lite extra i början, sen sköter de sig i stort sett själva. Inte en massa trixande med sådder, jord, krukor och sköra små plantor. Lättskött, billigt och klimatsmart! Perennerna utvecklar ett rejält rotsystem som gör dem mindre känsliga vid torka, och som drar upp näring djupt nerifrån jorden. De är ofta snabba igång på våren och håller ut länge på hösten, och vissa sorter förökar sig villigt. Dessutom tar de själva beslut om när det är dags att börja växa så odlaren slipper ha huvudbry om huruvida det är dags att så och plantera ut, eller inte.

Vi har sparris, libbsticka, rankspenat, rabarber, gräslök, trädgårdssyra och olika kryddor. Även nässlor och kirskål kan ses som produktiva perenner om man är på det humöret…. Vallört är en perenn växt som inte är ätbar, men som är utmärkt till täckning och gödselvatten. Träd och buskar, klätterväxter, jordgubbar och smultron kan också få tillhöra den här kategorien. Jordärtskockor är delvis perenna, eftersom de kan ligga kvar i jorden till skörd och sedan är det bara att lämna kvar eller återplantera några stycken för att säkra nästa års skörd. Sen finns det ju alla dessa växter som gärna frösår sig så att trixet med frösådd får ersättas med att rensa bort en massa överflödiga plantor – som ringblomma, bärmålla, trädgårdsmålla, vintersallat, gurkört mm.

I vår trädgård vill vi ha ännu mer sparris, rabarber och kryddor, och även prova att odla fler olika sorters perenna lökar, strandkål och andra ätbara perenner.

 

Nu blommar sälgen!

Sälg är den trädart som förser flest olika fjärils- och insektsarter med mat, och det är den tidigaste. En blommande sälg kan säkra att insekter, som sedan kan pollinera våra fruktträd och bärbuskar, överlever våren. Har du en sälg så spara den! För den biologiska mångfaldens, binas och sommarens skördars skull.

Många olika sorters djur, svampar och lavar trivs på, eller till och med behöver, sälgen – levande eller död. Tydligen kan en spricka i en sälg även utgöra en skyddad plats för harsyra att växa på! Den här ombonad platsen hittade jag längst ner i trädgården häromdagen.

Bärbuskar på våren

Nu är det knoppar på våra bärbuskar! Ovan syns blåbärstry, amerikanska blåbär och vinbär, men även aronia, jostabär, fläder, hallon, rosenslån, häggmispel, storfruktig hassel, rosenkvitten, nypon, gojibär, krusbär, björnbär och björnbärshallon är på gång. Flera av dessa buskar satte vi förra året och de verkar ha överlevt vintern. Nu ser vi fram emot att skörda våra första gojibär, slånbär, jostabär och björnbärshallon, men hasselnötterna får vi nog vänta ytterligare några år på.