Vallörten

För några år sedan köpte jag rotsticklingar av vallörten Bocking 14 och planterade ut. Det är en steril variant av den vanliga vallörten, vilket gör att den inte riskerar att sprida sig likt ogräs. Jag ska ha den till gröngödsling, den har djupa rötter som drar upp näring långt nerifrån jorden och den får stor bladmassa som tål att slås av flera gånger per säsong. Dessutom är den populär hos bina och har så tät rotmassa att den på sikt kan fungera som en spärr mot rotogräs – perfekt att ha i utkanten av köksträdgården!

Detta lilla träd har varit täckt runt om med blöta tidningar med något tyngande ovanpå sen förra året, jag tror det var gammalt ensilage. Rötterna från kvickrot och nässlor var inte borta, men de var rejält försvagade och lätta att gräva bort nu när tidningarna förmultnat. Här jag har planterat vallört och vårlökar, kanske ska jag peta ner lite frön av någon ettårig gröngödslingsväxt också.

Nu har jag grävt upp alla 12 plantorna och planterat ut på nya platser, bland annat under två träd. Det blev 18 plantor eftersom en del rotklumpar var lätta att dela.

Dessutom blev det massor med rotbitar kvar som jag har planterat i backar med jord – har jag gjort rätt kan jag få minst 50 nya små plantor att sätta ut framåt sommaren. En back får stå i mitt lilla drivväxthus med värmematta under, det andra får stå skuggigt under en bänk. Nu håller jag tummarna hårt – lyckas det har jag fått en enorm avkastning bara genom att vänta några år på att de första sticklingarna skulle hinna växa till sig. Tid och tålamod kan spara både energi och pengar.

Annonser

Sticklingar på bärbuskar

För första gången har jag tagit sticklingar i någon större omfattning och har efter första omplanteringen drygt 10 st nya små plantor av vardera krusbär, jostabär, blåbärstry och gojibär. Det finns även 7 plantor fläder, samt några få av nallon och björnbär. Dessutom finns det drygt 40 jordgubbssticklingar sedan innan. Nu håller vi tummarna för att alla plantor överlever vintern och ger fina bär framöver!

Att ta egna sticklingar eller dra upp nya perenner från frö är ett långsamt, men klimatsmart och ekonomiskt, sätt att odla och skapa sin trädgård.

Ätbara perenner

Perenna växter är egentligen fantastiska! Man  planterar en gång och vårdar lite extra i början, sen sköter de sig i stort sett själva. Inte en massa trixande med sådder, jord, krukor och sköra små plantor. Lättskött, billigt och klimatsmart! Perennerna utvecklar ett rejält rotsystem som gör dem mindre känsliga vid torka, och som drar upp näring djupt nerifrån jorden. De är ofta snabba igång på våren och håller ut länge på hösten, och vissa sorter förökar sig villigt. Dessutom tar de själva beslut om när det är dags att börja växa så odlaren slipper ha huvudbry om huruvida det är dags att så och plantera ut, eller inte.

Vi har sparris, libbsticka, rankspenat, rabarber, gräslök, trädgårdssyra och olika kryddor. Även nässlor och kirskål kan ses som produktiva perenner om man är på det humöret…. Vallört är en perenn växt som inte är ätbar, men som är utmärkt till täckning och gödselvatten. Träd och buskar, klätterväxter, jordgubbar och smultron kan också få tillhöra den här kategorien. Jordärtskockor är delvis perenna, eftersom de kan ligga kvar i jorden till skörd och sedan är det bara att lämna kvar eller återplantera några stycken för att säkra nästa års skörd. Sen finns det ju alla dessa växter som gärna frösår sig så att trixet med frösådd får ersättas med att rensa bort en massa överflödiga plantor – som ringblomma, bärmålla, trädgårdsmålla, vintersallat, gurkört mm.

I vår trädgård vill vi ha ännu mer sparris, rabarber och kryddor, och även prova att odla fler olika sorters perenna lökar, strandkål och andra ätbara perenner.

 

Nu blommar sälgen!

Sälg är den trädart som förser flest olika fjärils- och insektsarter med mat, och det är den tidigaste. En blommande sälg kan säkra att insekter, som sedan kan pollinera våra fruktträd och bärbuskar, överlever våren. Har du en sälg så spara den! För den biologiska mångfaldens, binas och sommarens skördars skull.

Många olika sorters djur, svampar och lavar trivs på, eller till och med behöver, sälgen – levande eller död. Tydligen kan en spricka i en sälg även utgöra en skyddad plats för harsyra att växa på! Den här ombonad platsen hittade jag längst ner i trädgården häromdagen.

Bärbuskar på våren

Nu är det knoppar på våra bärbuskar! Ovan syns blåbärstry, amerikanska blåbär och vinbär, men även aronia, jostabär, fläder, hallon, rosenslån, häggmispel, storfruktig hassel, rosenkvitten, nypon, gojibär, krusbär, björnbär och björnbärshallon är på gång. Flera av dessa buskar satte vi förra året och de verkar ha överlevt vintern. Nu ser vi fram emot att skörda våra första gojibär, slånbär, jostabär och björnbärshallon, men hasselnötterna får vi nog vänta ytterligare några år på.

Trädgården del 4 – Drömmen om skogträdgården

 

Vi har  drömt en skogsträdgård, en sk forest garden, med träd, buskar och en mängd andra olika perenner som växer tillsammans. Men med hela trädgården full av kvickrot och andra ogräs som växer oss ur händerna, så har vi känt det som ett omöjligt projekt att få till med de resurser vi har.

Men så läste jag om Miracle Farm i Kanada – en ekologisk frukt- och grönsaksodling med permakulturprinciper, fast i rader. I två meter breda bäddar, täckta med svart långlivad plast (eftersom det inte gick att hantera ogräset annars), odlar han träd – var tredje nån sorts äpple, var tredje päron- eller plommon och var tredje ett kvävefixerande tex robinia eller sibirisk ärtbuske. Runt träden odlar han buskar – tex vinbär, druvor som får  klättra i de kvävefixerande träden, hallon, krusbär, blåbärstry, aronia och häggmispel. Runt buskarna odlar han sedan olika kryddor, rabarber, lökar, blommor och andra perenner, samt annueller som gurkor, bönor och ärtor. Bevattningen sker genom droppslangar, och han sätter ut fågelholkar, fågelmat och insektshotell, samt har bin och höns i odlingarna. Gräset i gångarna mellan odlingarna slås vid olika tidpunkter för att gynna ängsblommor och därmed biologisk mångfald. Efter den här omställningen har han inte bara märkt skillnad i skadedjursangrepp på  frukten i odlingarna, utan även på frukten i intilliggande traditionella odlingar.

I vår fruktträdgård växer träden i 5 rader med ca 7 meter emellan raderna, och ca 3-4 meter emellan träden (på en del ställen, på andra är det 2-8 m). Här skulle vara perfekt att börja skapa en skogträdgård i rader! Den stora utmaningen är nog hur man utformar övergången mellan täckmaterialet och gräsgångarna?

Trädgården del 3 – övriga perenner

12 maj 036

Det fanns inte många perenna nyttoväxter när vi flyttade hit, förutom en mängd träd och några buskar. Rabarber och nån sorts förvildad gräslök var det enda vi hittade bland ogräsen. Nu har vi sparris, jordgubbar, smultron, kvanne, libbsticka och vallört, samt olika kryddor som mynta, oregano, timjan mm. Dessutom har vi en del växter som frösår sig själva, som gurkört, bärmålla, trädgårdsmålla och vintersallat.

Framöver blir det troligtvis mer sparris, och nya perenner som tex strandkål. Några jordgubbsplantor och sparrisplantor ska in i nya växthuset när det är färdigt, för extra tidig skörd.