Sammanställning av året – 2018

Inläggen duggar inte tätt nu precis, men det är dags att göra en summering av året som gått.  2018 har generellt sett varit ett fantastiskt år och bjudit på många tillfällen att glädjas åt, men även en del utmaningar.

De allra sista hösthallonen.

Först och främst vädret! I slutet av vintern föll snön utan uppehåll i flera dygn och vi fick slita hårt med att skotta fram bågväxthuset. Knappt hade allt smält bort innan den varmaste av varma somrar tog vid.

Vi var lättade när växthuset stod kvar helt opåverkad efter sin första tuffa vinter. Vi lärde oss också att så fort vårsolen börja värma måste all snö bort från plasten direkt, annars fryser den fast som is om det blir kallt igen.

Värmen skapade problem med att skaffa foder så vi slog en större mängd eget hö med hjälp av slåtterbalk, en vanlig släpkärra och handkraft, samt tog in en massa lövsly att fodra med. Minst sagt slitsamt, men trots allt roligt och tillfredsställande.

Under året har vi byggt ett litet hönshus på hjul och skaffat nya höns, samt haft linderödsgrisar under sommaren. Grisarna var ett väldigt trevligt inslag, men tyvärr bökade de inte upp ytan och tog hand om ogräsrötter och sly så bra som det var tänkt.

Vi har skapat en massa nya land och odlingslådor kring växthuset, samt tagit sticklingar från buskar och sått perenna blommor och sparris, som ska planteras ut i vår. Sammantaget har vi odlat mer än någonsin och även ätit och tagit tillvara mer än förut. Värmen gjorde det svårt att direktså (och både grävling och höns förstörde ett par sådder), så rotfruktskörden blev mindre än önskat men det mesta andra har vuxit så det knakat. Försådder i brätten och täckodlingen har hjälpt till att klara odlingen trots värme och torka.

Nytt för i år är rosenbönor och myskpumpa. Vi provade även kalebass (hysterisk växtkraft!!), armenisk gurka och amarant. Som vanligt var bondbönor, äppelgurka, körsbärstomaten Black Sweet Cherry och den stora svarta tomaten Nyagous våra favoriter som vi inte vill vara utan.

Visst är de magiskt vackra! Innan jag sådde rosenbönor läste jag någonstans att de passade perfekt till falafel, men när det var dags att skörda och äta hittade jag bara recept på de omogna bönskidorna att använda som brytbönor, så det blev att experimentera. Och visst blev det utmärkt falafel av dem!

Under hösten har vi: mustat äpplen; gjort saft, sylt och marmelad; torkat både bönor, äpplen, körsbär och andra bär, svamp, kryddor, pumpakärnor mm; konserverat tomater och tomatsåser, äppelmos och majs bland annat; lagt in gurka och rödbetor; mjölksyrat kål, morötter, gurka och bönor; fryst in spenat, ägg, bär, kryddor, majs, paprika, tomater och en massa färdigrätter som squash-ostkaka, ratatouille, vegetarisk färs, rosenbönsfalafel… Inne har vi en mängd vintersquash och pumpor, och två flätor med enorma vitlökar. Ute i landen finns grönkål, palsternackor, vintersallat, vinterportulak, persilja, svartrot, jordärtskockor och till alldeles nyligen även vanlig sallat.

Det har varit ett framgångsrikt odlingsår, och även om det fortfarande är långt kvar innan vi uppfyllt självförsörjningsambitionerna så går det framåt för varje säsong. Nästa ska vi odla ännu mer baljväxter och hoppas på ett bättre rotfruktsår.

Tack 2018 och välkommen 2019!

 

Annonser

Naturlig jordfräs

Nu har det flyttat in ett gäng gästarbetare på gården – unga linderödssvin. Det första de gjorde när de klev av transporten var att sätta trynet i backen och börja böka. Perfekt när uppgiften är att rensa upp ett stort område från kvickrot, nässlor, asp-sly och annat oönskat. En del av ytan ska bli ny odlingsmark, resten återstår att se vad det blir av. Kanske bete och lite höskörd?

När vi kommer ner till hagen blir de oftast lite rädda och sätter iväg runt huset, men det tar inte många sekunder innan de kommer travande tillbaka. Nyfikna och sociala. Vill gärna smaka lite på skorna och bli kliade bakom örat.

De får vara några dagar i en liten hage för att vänja sig vid miljön och stängslet, innan de släpps på större bete. Eller ska man säga bök?! Bökbete kanske eftersom de faktiskt betar också. Och smaskar något väldigt under tiden de äter. ”En måste smaska, annars hörs det inte att en äter gräs, sa grisen”.

Snokägg

Dessa rester av snokägg, och väldigt många fler, hittade jag i gödselstacken när jag hämtade spån att täcka med under bärbuskarna. Snokar är beroende av den lite varmare miljön en färsk gödselstack kan erbjuda för att kunna kläcka fram sina ungar. Tydligen är de världens nordligaste äggläggande orm! Och tricket är just att de nyttjar värmen från gödsel som brinner. Förr fanns det små gödselstackar både här och var, men nu är det mer sällsynt vilket har gjort det svårare för snoken. Det är en harmlös orm som har sin roll i ekosystemet så för mig får den gärna använda min gödselstack som barnkammare, eller förlossningsrum, eller vad man nu ska kalla det. Av den anledningen försöker vi undvika att tömma gödselstacken under sommaren och en bit in på hösten. Men trots detta får jag väl erkänna att jag instinktivt blir rädd när jag får syn på dem!

Vårsol och höns

img_2131

Nu börjar solen värma så smått, vid väggen har tjälen släppt och hönsen tar sitt första vårsandbad! Hela skocken ihopklämda under diskbänken och badar så jorden yr. Det är hönslycka!

Även solpanelen vittnar om att våren på ingång. Det ger inget synligt resultat i varmvattentanken ännu, men 36 grader på taket i februari är inte fy skam.

Skördat och bäddat för vinter

img_1729

Nu är de sista rotfrukterna uppe ur jorden. En del har jag ”återplanterat” i en pallkrage, istället för att ta in i skafferiet. Jag räknar med att de äts upp ganska snart och tills dess duger jorden utmärkt som förvaring. Fördelen är att de inte torkar ut lika lätt.

Vitlöken är planterad, både stora klyftor för vanlig skörd och små klyftor för skörd av blast.

img_1740

Och alla land på trädgården är rensade och inbäddade för vintern. De flesta har fått ett täcke av gammalt ensilage och höstlöv, men hallonen och blåbären har fått nerkissat spån från gödselstacken istället. Hoppas jorden ska trivas där under och vara fuktig, lucker och bördig när det är dags för skörd i vår!

Vitlöksfläta

Vitlöken är inplockad och flätad, efter att ha hängt på tork under tak några veckor. I år missade jag när blasten vissnade ner under all krasse, så några lökar hade hunnit börja klyfta sig innan de kom ur jorden. Men det räckte till en fläta och ett knippe i alla fall, och resten blir utsäde, hamnar i tomatsåser eller förvaras i skafferiet. Den lök jag satte i våras blev minst lika bra som den jag satte i höstas, så kommande säsong gör jag nog lite av varje igen. Dessutom tänkte jag plantera mer vitlök inomhus i vinter för att använda blasten som smakrikt grönt. Under sommaren har jag nallat från blasten i landet och haft i sallader, grytor mm.  Så gott!

Musta äpplen

Nu är vi i full gång med årets mustning. Vi har manuella redskap och det är ganska arbetskrävande, men det är en trevlig syssla och det är helt fantastiskt att få en så god dryck helt utan sötning eller tillsatser. Vi mustar lite då och då, och har hittills fått ihop ca 30 l äppelmust och några liter päronmust.

Först ska äpplena plockas, vilket kan vara nog så knepigt när man har höga gamla äppleträd som vi. Sen ska de sköljas, delas, köras ner i krossen och pressas, efter det får musten stå till sig ett tag innan den silas, pastöriseras och förpackas på bag-in-box. Av 10 kg frukt blir det ca 5 l must, och i boxen ska musten kunna förvaras hela vintern, minst – men hittills har vi inte lyckats göra så mycket must att det räckt så länge.