Klimatsmart trädgård och odling för självhushåll

Vår trädgård är ca 5000 kvm stor och innehåller många vanvårdade gamla fruktträd och massor med rotogräs som kirskål, nässlor och kvickrot.  Här vill vi skapa en produktiv trädgård till glädje för både människor, djur och det vilda livet, med inspiration från permakultur och skogsträdgårdar. I trädgården ska det finnas många olika perenner, allt från träd till örter och blommor – ätbara, bra för den biologiska mångfalden eller nyttiga på annat vis.

Vi odlar en hel del grönsaker i köksträdgården, mestadels i upphöjda bäddar och med hjälp av täckodling. Är vi självförsörjande? Nej. Eller ja, till viss del, men ju bättre vi blir på att odla desto bättre blir vi också på att äta upp och ta tillvara på det vi odlar.

Vi vill skapa en klimatsmart trädgård, men vad innebär det egentligen? Det här jobbar jag efter:

  • Odling av nyttoväxter – en trädgård som producerar är klimatsmart. Inga transporter, inga förpackningar, mindre svinn och full koll på hur maten producerats. Dessutom fantastiskt gott med nyskördade grönsaker, och det finns så många fler sorter att välja på! Man behöver inte satsa på full självförsörjning – allt som produceras är bra, om det så är några sockerärtor i en kruka. Mitt mål är att odla mängder med grönsaker, kryddor, frukt och bär.
  • Odling av perenner –  kryddor, rabarber, sparris, jordgubbar, samt träd och buskar som ger frukt och bär, men även bladväxter som rankspenat och trädgårdssyra. De här växterna kräver betydligt mindre skötsel när de etablerat sig, de får ofta djupa rötter som drar upp näring lång nerifrån och jorden behöver inte grävas vilket gör att den binder kol bättre.
  • Ta tillvara det som finns – dels att odla de grönsaker vi äter, dels äta de grönsaker som odlas. Det kan kräva lite kreativitet i köket. Dessutom finns det många ogräs och vilda växter som är goda att äta – den mest lättodlade mat man kan tänka sig!
  • Vatten – ta tillvara regnvatten. Minska vattenbehovet genom täckodling, genom att inte klema bort växterna för mycket utan tvinga dem att utveckla kraftiga rötter, genom att punktbevattna, placera jorden så att vatten hamnar rätt och inte skvalar av osv. Här har jag mycket kvar att jobba med – jag vill skapa ett system för tillvaratagande av regnvatten från alla tak, skapa vattenförvaring som är skyddat från algbeväxning och mygglarver, och göra det lätt att distribuera vattnet vidare till odlingarna (helst utan att använda el, men där kanske jag får backa lite). Nu i vattenbristens tid är vatten en extra viktig fråga! Men jag vill också planera för skyfall och stora vattenmängder – vart ska vattnet ta vägen om (när?) det blir blötår?
  • Jord – jorden behöver maskar, mikroorganismer och svampmycel för att må bra. Täckodling är toppen eftersom det tillför näring och organiskt material, ger mat, skydd och arbete till jordens liv, minskar behovet av grävning (bra för jorden både på mikro- och makronivå), samt minskar vattenbehovet och ogräsrensningen. Tillförsel av organiskt material balanserar och förbättrar alla sorters jordar – vi använder den hästgödsel som ändå produceras på gården, gräs som vi slått, tidningar, gammal hö…. Skapa egen jord genom att kompostera det som produceras i trädgården och hushållet.
  • Biologisk mångfald – hjälp det vilda djur- och växtlivet. Dels för att bidra till den biologiska mångfalden, dels för att de kommer hjälpa tillbaka – kanske genom att fånga skadeinsekter eller bidra till pollineringen så vi får ökad produktion. Fågelholkar, buskage, gamla rishögar, död ved, vatten, nektarrika blommor, frukt och bär som får vara kvar på buskar och träd, ängsslåtter osv är sådant som kan bidra till ökad biologisk mångfald och ett rikare liv.
  • Tid – låt trädgården ta tid, det är ett livsprojekt. Ta tid att planera trädgården – vart är det som soligast, var smälter snön snabbast, var är det blötast, var vill vi röra oss och uppehålla oss i trädgården, var blåser det, vilka växter verkar trivas osv. Ta tid att bygga upp en bördig och frisk jord. Nya land kan skapas genom att man noga täcker ett område med tex tidningar och sedan gör en ”lasagne” – flera lager med olika organiska material som trädgården producerar eller som man kan ta tillvara på annat vis, en sk kompostlimpa. Plantera perenner och låt dem ta tid att etablera sig. Dela plantor, ta sticklingar, dra upp från frö, ta tillvara rotskott – sådant tar tid, men sparar andra resurser. I trädgårdsprogrammen blir trädgårdarna klara i ett kick, och även om det lockar såklart så får min trädgård vara en process.
  • Acceptans – det måste inte vara perfekt. I en trädgård kommer det finnas en del skadedjur och ogräs eller grönsaker som aldrig tar sig riktigt. I min trädgård kommer jag alltid att få kämpa mot rotogräs, jag kommer aldrig ha en perfekt klippt gräsmatta, jag kommer nog aldrig känna mig färdigt i trädgården och kanske kommer jag aldrig kunna producera så mycket som jag skulle vilja. Men jag kommer ändå kunna ligga i hängmattan i sommar och blicka ut över en produktiv, och ganska klimatsmart, trädgård.
Annonser