Spännande år

Det här året kommer verkligen gå i odlingens tecken! Dels är jag engagerad i ett odlingsprojekt – Odlingsakademien – som kommer bjuda på en mängd spännande aktiviteter och möten med andra odlingsintresserade. Missa inte det om du är odlingsintresserad och bor i området nordöstra Småland (ungefär)! Dels har jag fått möjligheten att jobba som trädgårdsmästare i en fantastisk permakulturträdgård. Dels ska jag hålla min första odlingskurs, här hemma på gården. (Än finns det nån plats kvar, så sök gärna om du är intresserad! Kursen hålls i Studieförbundet Vuxenskolans regi.) Och dels är det som vanligt full rulle hemma i min egen trädgård.

Mycket spännande och roligt på gång helt enkelt!

Annonser

Knoppar och skott

Det är så härligt att gå runt i trädgården och kika på alla knoppar som känner av att det är vår!

Blåbärstry ger goda blåbärsliknande bär tidigt på säsongen.

Krusvinbär/Jostabär

Aronia ger nyttiga men beska bär och ett vacker rött bladverk.

Nektarinträdet i växthuset

Mängder av vårlökar under busken. De blir fler och fler för varje år, trädgårdsmästaren Naturen jobbar åt mig. Snart slår de ut och marken kommer vara alldeles blå och gul.

Den här delen i trädgårdsskötseln – att gå runt och njuta av det som växer – är så lätt att missa när det finns mycket att göra. Men det är ju faktiskt en sort ”skörd” det också och det ger energi till mer arbetskrävande moment, eller hur?

Vallörten

För några år sedan köpte jag rotsticklingar av vallörten Bocking 14 och planterade ut. Det är en steril variant av den vanliga vallörten, vilket gör att den inte riskerar att sprida sig likt ogräs. Jag ska ha den till gröngödsling, den har djupa rötter som drar upp näring långt nerifrån jorden och den får stor bladmassa som tål att slås av flera gånger per säsong. Dessutom är den populär hos bina och har så tät rotmassa att den på sikt kan fungera som en spärr mot rotogräs – perfekt att ha i utkanten av köksträdgården!

Detta lilla träd har varit täckt runt om med blöta tidningar med något tyngande ovanpå sen förra året, jag tror det var gammalt ensilage. Rötterna från kvickrot och nässlor var inte borta, men de var rejält försvagade och lätta att gräva bort nu när tidningarna förmultnat. Här jag har planterat vallört och vårlökar, kanske ska jag peta ner lite frön av någon ettårig gröngödslingsväxt också.

Nu har jag grävt upp alla 12 plantorna och planterat ut på nya platser, bland annat under två träd. Det blev 18 plantor eftersom en del rotklumpar var lätta att dela.

Dessutom blev det massor med rotbitar kvar som jag har planterat i backar med jord – har jag gjort rätt kan jag få minst 50 nya små plantor att sätta ut framåt sommaren. En back får stå i mitt lilla drivväxthus med värmematta under, det andra får stå skuggigt under en bänk. Nu håller jag tummarna hårt – lyckas det har jag fått en enorm avkastning bara genom att vänta några år på att de första sticklingarna skulle hinna växa till sig. Tid och tålamod kan spara både energi och pengar.

Liten plantskola

Nu börjar jag få en egen liten plantskolan i växthuset. Idag har jag pysslat om mina sparrisplantor jag sådde förra året och nästan alla – 37 st – har överlevt vintern! Jag har också en bunt med sticklingar – 15 krusvinbär/jostabär, 4 krusbär, 7 blåbärstry, 3 björnbär samt 3 murgröna. De två sistnämnda har förökar sig på egen hand genom avläggare – smidigare kan det knappast bli! Hittade grenar som hamnat mot marken och rotat sig där när jag försökte ordna reda i kaoset för några veckor sedan. Hassel ska tydligen kunna förökas på samma vis, men lär behöva lite hjälp med att böja ner grenar mot marken så det får bli ett projekt de närmsta veckorna.

Jag har även en bunt jordgubbsplantor och olika perenna blommor, samt trädgårdssyra och piplök, i min lilla plantskolan. Är sugen på att plantera ut dom nu direkt men ska ge mig till tåls ett tag till, vädret är knappast att lita på så här års.

Trädet har fått både blåbärstry, ett bevattningsrör och en groda till sällskap.

Aprikosträdet i växthuset har fått sällskap av två buskar med blåbärstry. De ger bär tidigt på våren och borde vara perfekta för växthus, så det blir ännu lite tidigare bär. Bara jag kommer ihåg att leka pollinatör… Jag passade på att gräva ner ett litet rör för bevattning också. Det är ett vanligt plaströr på några decimeter som hjälper vattnet att komma ner i jorden istället för att rinna ovanpå eller bara fukta de översta centimetrarna. Extra bra om det blir en torr och het sommar igen. Jag har även pytsat ner lite gödsel och räknar med att vattnet och maskarna kommer hjälpa till att servera näringen till rötterna.

Växthuset i februari

Vinterportulak övervintrar inte bara, utan till och med växer under den mörka kalla årstiden!

Nu har växthuset vaknat till liv efter de mörkaste månaderna. Jorden är helt tinad i alla bäddar, den övervintrade vintersallaten och vinterportulaken börjar se spänstig ut igen och salladslöken slår upp nya gröna skott. En del av odlingsytan agerar hönsgård under vintern och hönsen njuter i solljuset. Vi har egentligen för några höns och tuppen blev tagen av en rovfågel i höstas, men några små ägg i olika färger får vi i alla fall. En höna värper ljusblå, en rosa och en ljusbruna ägg så det blir fint. Två små höns har inte börjat värpa ännu.

Salladslöken växer från dag till dag. Nyss var den bara ett brunt visset burr.

Jag har luckrat de flesta av mina bäddar, planterat om jordgubbsplantor, förberett ett sparrisland och påbörjat en varmbänk. Jag har även sått spenat, sommarmorötter, dill, persilja, sallat, sockerärtor och lite annat smått och gott – en del i landen och en del i brätten för senare utplantering. Plantor och sådder står för tillfället inne i ett vinterväxthus inne i det stora växthuset, och när det var extra kallt fick de känsligaste dessutom en plastlåda att bo i. 3 lager skydd – stort växthus, litet växthus, låda.

Inne i huset växer purjo, chili, paprika och ett par extra tidiga tomatplantor. Stora tomatsådden blir först om en vecka eller två.

Perenner i lilla vinterväxthuset – kryddor, blommor och sparris från frö, samt sticklingar från buskar står lite extra skyddat här. Många ser pigga ut, andra avslöjar ännu inte om de överlevt vintern….

Och så har jag organiserat upp mina krukor, brätten och dukar med hjälp av begagnad butiksinredning.

Förhoppningsvis kan jag hålla bättre ordning på prylarna när var sak har sin plats.

Ena dagen känns det som jag aldrig kommer hinna med allt i tid – helst skulle det varit gjort igår. Andra dagen har jag plötsligt kommit riktigt långt med vårsysslorna. Härligt att gå där inne i den skyddade miljön och pyssla med jorden!

Textilt återbruk – ull

Ull är ett fantastiskt naturmaterial som jag fått upp ögonen för under min återbrukskurs. Jag har tidigare dragit mig för ull eftersom det är svårt att tvätta och för att det kliar, men nu har jag tänkt om. Dels behöver – ska! – inte ull tvättas så ofta. Det är naturligt luktreducerande och smutsavstötande, och behöver för det mesta bara vädras ute i fuktig väderlek (eller i badrummet när man duschar) för att rengöra sig själv. Sen går det tvätta för hand eller på ett skonsamt program i maskinen några gånger per år. Dels kliar inte all ull – det beror på vilken fårras och vilken del av fårkroppen ullen kommer ifrån, samt vad man använder ullen till.

Men det man ska tänka på om man köper nya plagg är att ullen ska vara mulesingfri, och gärna både ekologisk och svensk, för även om det är en naturprodukt kan produktionen innebära att både fåren och ullen blir utsatta för otrevligheter. Här på SlowFashion finns en massa bra information om ull!

Något som är riktigt kul med ull är att det går att tova! Jag körde en tjock ylletröja på ett för varmt program i tvättmaskinen och ut kom en mycket mindre tröja, redo att klippas i bitar utan att det repade upp sig. De små hålen som fanns innan spelade syntes inte längre. Av denna tröja sydde jag sedan benvärmare, torgvantar, mössa och halsduk. Halslinningen blev till en dekoration i form av en ros, och det blev nästan inget tygspill alls!

Ett tunnare ullplagg i form av en lammullsklänning blev ett tunnare och mjukare material att jobba med och den har hittills förvandlats till vantar och mössa (av polokragen). Resten tror jag ska få bli ullsulor till skorna bland annat. Tovad lammull var verkligen ett roligt material att jobba med, och inspirerade mig dessutom att ta mina första stapplande steg inom området broderi.

Textilt återbruk – sy om

Vi ärver mycket av våra (framförallt barnens) kläder och det mesta andra köper vi second hand, men det är inte lätt att hitta kläder för lite större barn och ungdomar. Därför har jag ägnat en del av hösten och vintern åt att lära mig sy om plagg.

Jeanstyg är oerhört tacksamt att sy i. Lite tungt ibland visserligen, men med en rejäl nål i symaskinen så har det gått bra. Här har två klänningar i vuxenstorlek klippts av på mitten och sytts ihop och in, för att passa storlek 150 istället. Den ena är sammanfogad med ett band jag hade i gömmorna och som passade utmärkt med klänningens broderier. Det knepigaste har varit att få till en lagom figuranpassning utan att begränsa rörelsevidden eller göra det svårt att få på eller av plagget. Det är nackdelen med styva tyger, när det tekniska kunnandet inte är så stort….  Nästa steg är att lära mig sy om elastiska plagg, det är lite knepigt att få till snygga och hållbara sömmar tycker jag.

Dessutom sydde jag en väska av ett par jeansfickor och ett gammal läderband. Jeans går att ha till mycket!

Begagnade herrskjortor är ett annat grundmaterial som är tacksamt att jobba med. Jag roade mig med att sy om tre bomullsskjortor till en oversize-skjorta åt mig. Knepigt som tusan – jag höll på att ge upp av allt sprättande efter att jag tänkt, och sytt, fel ett antal gånger, men till slut så gick det. En annan skjorta blev en klänning till dottern med hjälp av överblivna detaljer från de skjortorna – en knapprad blev midja ihop med en armmudd och en annan ärm fyller ut kjolen. Innan den är klar ska den förstoras lite (det där med rätt storlek…!) och det ska på en krage, en ficka och några dekorationer av muddar. Den klänning är jag riktigt nöjd med, så jag hoppas verkligen inte jag klantar till det när den ska läggas ut!

Det tar tid att sy om plagg, men med tanke på vilken resurskrävande och smutsig verksamhet textilindustrin är (inte minst med tanke på textilarbetarnas situation!), så känns det väl värt att lägga energi på att ta tillvara plagg som redan finns och som är gjorda av ett tåligt material. Dessutom är det kul! (Åtminstone när det blir som man har tänkt…)