Odlingsserie – Så

Brätten är smidiga när det ska sås mycket grönsaker. Uppe till höger är ett brätte för skogsplantor – det passar extra bra till majs och bönor.

Det går att så i många olika slags kärl. Avklippta mjölkkartonger har fördelen att de går att anpassa precis efter behov – lågt till småplantor och högt till tex omplantering av tomat. (Mjölkkartonger är dessutom även utmärkta att frysa skörden i!) Toapappersrullar, äggkartonger och krukor gjorda av tidningspapper passar bäst till sådder som står kort stund innan utplantering och sedan kan man sätta ut allt i landet – ingen störning av plantans känsliga rötter och ”krukan” förmultnar snart. Vindruvsaskar och köttfärslådor funkar också bra att så i, och såklart vanliga krukor. Vid större sådder är det smidigt med såbrätten. Vid bredsådd (man strösslar ut frön över en större yta) är det kanon med en brödback med tidning i botten.

Hur djupt jordlager man sår i beror till stor del på fröet. Små känsliga frön som sallad vill inte ha för djup jord medan ett mer rejält frö som majs eller pumpa kräver ett större djup.

Ska man använda såjord eller plantjord då? Såjord är lättare och med mindre näring i än plantjord, vilket är skonsammare mot plantans känsliga rötter. Men till växter som går att så direkt i ett trädgårdsland använder jag plantjord. Kan de växa ute i gödslad jord är de inte så kinkiga. När jag ändå använder såjord brukar jag grunda med lite plantjord för att det ska finnas näring att hämta en längre tid. Generellt brukar man så fröet ungefär 3 ggr sin storlek djupt, vilket innebär att riktigt små fröer så sås väldigt grunt. En del fröer är ljusgroende – de ska alltså inte täckas alls av jord. Vissa fröer behöver stratifieras – dvs utsättas för vinter innan de kan gro. Några veckor i kylen, eller att de får stå ute i växthuset under vintern, brukar fungera bra.

Ofta ska fröet ha det lite extra varmt, och mörkt, när det gror för att sedan må bäst av att ha det svalare och ljusare. Blir plantorna långa, smala och rangliga har de det troligtvis för mörkt och/eller för varmt – de söker sig mot mer ljus. Ett vanligt fönster brukar inte vara tillräckligt ljust förrän sen vår någon gång. Det finns speciella växtljusrör, men det går bra med ett vanligt, relativt starkt – helst monterat i kedjor eller liknande så att det går att justera vartefter plantorna växer. Växter vill ha natt och dag, så lamporna bör vara avstängda minst 8 h/dygn.

Jag har många av mina plantor i ett extra växthus i växthuset, med en fiberduk över om det är kallt. Ibland får plantor för sig att gå väldigt snabbt i blom om de utsätts för för låga, eller omväxlande, temperaturer, men de verkar klara det bättre om de är vana från späd ålder. Men det gäller att hålla ett öga på väderlek och termometer om man har plantor ute på våren, ifall det knäpper till och blir riktigt kallt rätt som det är. Varmvädersväxter som gurka, majs och bönor är extra känsliga, medan asiatiska kålväxter, dill, många sorters sallader mm är riktigt tåliga. Även tomatplantor tål en hel del.

Det gäller att vädra ordentligt varma dagar – så fort solen ligger på stiger temperaturen snabbt i växthuset.

Jag brukar börja mitt odlingsår med att så paprika, chili, purjo och selleri i januari-februari. Tomater kring Internationella kvinnodagen 8 mars. Gurkor, pumpor, bönor och majs kring 1 maj (detta kalla år har jag sparat en del av den sådden till flera veckor senare). Resterande grödor däremellan, ofta i omgångar och både ute och inne.

Dill, koriander, persilja, asiatiska blad, rotsaker (utom betor) mm är väldigt tåliga och går tom att höst- eller vinterså. Sockerärtor och bondbönor (som egentligen snarare är en ärt en än böna) går bra att så från april någon gång, medan andra ärtor och bönor är känsliga varmvädersväxter som inte vill utsättas för frost.

Sockerärta

Bevattning av sådder är ett lite knepigt kapitel. De ska inte torka ut när de gror men jorden får inte heller vara för blöt. Spraya med blomspruta brukar rekommenderas, men jag vattnar oftast med en vanlig flaska, eller liten vattenkanna, även till nya sådder och det brukar funka bra. Många gånger vattnar jag underifrån genom att hälla vatten på brickan krukorna eller brättena står på. Det är viktigt att se till att det inte blir stående vatten i krukan, så gör små hål i botten om du använder tex mjölkkartonger (klipp av ett hörn). Växterna blir gladast av tempererat vatten. Glöm inte att gödselvattna vid behov. Guldvatten, nässelvatten, bokashivätska (utspädd!) mm funkar bra.

När plantorna som vuxit inne ska planteras ut brukar de behöva avhärdas, annars får de en chock av temperaturen ute – och solskenet! Jag brukar ställa plantorna lite skuggigt och skyddat under flera lager fiberdukar nån vecka och successivt vänja dem vid att vara ute, men de allra flesta plantorna sätter jag ut i lilla växthuset inne i stora växthuset så tidigt som möjligt så de blir tåliga från små. Springa in och ut med växter morgon och kväll, som är det vanliga sättet som rekommenderas, orkar jag inte. Jag har också ett miniväxthus med värmematta i växthuset, där många plantor får mellanlanda. Har man inget växthus kan man använda en kallbänk – tex en pallkrage med plastlock. Glöm inte att vädra dagtid för att undvika fukt och värmeslag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s