Chiafrön i sylt

okt-20-024

Jag har tidigare haft bekymmer om hur man får fast sylt av frusna jordgubbar. Jag får den alltid rinnig och har tidigare valt att sila av för att göra saft, saftsoppa eller kräm samtidigt. Men nu har jag kommit på lösningen – chiafrön! De ger en fin konsistens och drygar ut sylten. Och sägs ju dessutom vara nyttig!

Annonser

Nyttigare risgrynsgröt med korngryn

Risgrynsgröt är gott, och nästan obligatoriskt så här års, men kanske inte det allra nyttigaste. Så vi har börjat dryga ut gröten med korngryn. (Inte hel säd, utan klippt korn – finns i små kartonger i vanliga mataffärer.) Det ger lite mer ”tugg” i gröten och är nyttigare för både kropp och miljö, och är faktiskt gott!

Jag har även kokat ren korngrynsgröt, fast med mjölk och kanelstång precis som risgrynsgröt. Fullt ätbart, fast ännu godare med lite fler kryddor som vanilj, kardemumma och en skvätt socker eller honung. Korngryn är riktigt nyttigt, och passar även bra att slänga i bröddegen, eller dryga ut biffar med.

Skördat och bäddat för vinter

img_1729

Nu är de sista rotfrukterna uppe ur jorden. En del har jag ”återplanterat” i en pallkrage, istället för att ta in i skafferiet. Jag räknar med att de äts upp ganska snart och tills dess duger jorden utmärkt som förvaring. Fördelen är att de inte torkar ut lika lätt.

Vitlöken är planterad, både stora klyftor för vanlig skörd och små klyftor för skörd av blast.

img_1740

Och alla land på trädgården är rensade och inbäddade för vintern. De flesta har fått ett täcke av gammalt ensilage och höstlöv, men hallonen och blåbären har fått nerkissat spån från gödselstacken istället. Hoppas jorden ska trivas där under och vara fuktig, lucker och bördig när det är dags för skörd i vår!

Trädgårdens förfall

img_1700

Snön kom snabbt. Tung som bly. Grenar knäcktes på träd och buskar, plantor blev platta, hönsgården rasade in, rådjuren invaderade trädgården och åt äpplen och grönkål för brinnande livet. Nu smälter snön och blottar en trädgård i förfall. Brunt, vissnande, trasigt, blandat med blad som inte hann med i svängarna utan fortfarande är fullt gröna. Vackert på nåt sätt. Inte lika vackert som den vita frostiga vintervy vi njutit av i en vecka, men ändå… Det finns nån sorts lugn över det. Och jag är glad att få en ny chans att hinna städa undan redskap, rensa och täcka land, sätta vitlök och skörda de sista morötterna innan den riktiga vintern.

Trädgården del 4 – Drömmen om skogträdgården

 

Vi har  drömt en skogsträdgård, en sk forest garden, med träd, buskar och en mängd andra olika perenner som växer tillsammans. Men med hela trädgården full av kvickrot och andra ogräs som växer oss ur händerna, så har vi känt det som ett omöjligt projekt att få till med de resurser vi har.

Men så läste jag om Miracle Farm i Kanada – en ekologisk frukt- och grönsaksodling med permakulturprinciper, fast i rader. I två meter breda bäddar, täckta med svart långlivad plast (eftersom det inte gick att hantera ogräset annars), odlar han träd – var tredje nån sorts äpple, var tredje päron- eller plommon och var tredje ett kvävefixerande tex robinia eller sibirisk ärtbuske. Runt träden odlar han buskar – tex vinbär, druvor som får  klättra i de kvävefixerande träden, hallon, krusbär, blåbärstry, aronia och häggmispel. Runt buskarna odlar han sedan olika kryddor, rabarber, lökar, blommor och andra perenner, samt annueller som gurkor, bönor och ärtor. Bevattningen sker genom droppslangar, och han sätter ut fågelholkar, fågelmat och insektshotell, samt har bin och höns i odlingarna. Gräset i gångarna mellan odlingarna slås vid olika tidpunkter för att gynna ängsblommor och därmed biologisk mångfald. Efter den här omställningen har han inte bara märkt skillnad i skadedjursangrepp på  frukten i odlingarna, utan även på frukten i intilliggande traditionella odlingar.

I vår fruktträdgård växer träden i 5 rader med ca 7 meter emellan raderna, och ca 3-4 meter emellan träden (på en del ställen, på andra är det 2-8 m). Här skulle vara perfekt att börja skapa en skogträdgård i rader! Den stora utmaningen är nog hur man utformar övergången mellan täckmaterialet och gräsgångarna?